- Startsida
- Bygga, bo och miljö
- Bygga nytt, ändra eller riva
- Räkna ut byggnadshöjd
Räkna ut byggnadshöjd
Om en fastighet ligger inom ett område med en detaljplan, finns ofta bestämmelser om hur hög en byggnad får vara. Det finns olika typer av höjder: nockhöjd, totalhöjd och byggnadshöjd.
Nockhöjden räknas upp till takkonstruktionens högsta del. Här räknas skorstenar inte med.Totalhöjden är höjden till den högsta punkten på byggnaden, så här räknas till exempel både skorstenar och antenner med. Vid beräkning av byggnadshöjd så räknas inte skorstenar heller med.
Ligger din fastighet inom en detaljplan behöver du tänka på att både en nybyggnad och en tillbyggnad måste klara bestämmelserna om byggnadshöjd som finns i detaljplanen. Det finns även andra ändringar av en befintlig byggnad som kan påverka byggnadshöjden, som till exempel ändringar av marken runt byggnaden.
Beräkning av byggnadshöjd sker i olika steg
Steg 1 - Bestäm om byggnaden ska ses som sammansatt eller inte
När du ska räkna byggnadshöjden för en byggnad behöver du först avgöra om byggnaden består av en eller flera byggnadskroppar. Byggnader består oftast av en byggnadskropp.
En traditionell byggnad likt bilden består av en byggnadskropp.
Utformningen avgör
Beroende på utformningar av byggnaden så ska den ibland delas upp i flera byggnadskroppar. Då ska byggnadshöjden räknas ut för varje byggnadskropp. Alla byggnadskroppar måste klara bestämmelsen om byggnadshöjd.
Olika faktorer påverkar bedömningen om en byggnad ska delas upp i flera byggnadskroppar. Exempelvis storleksförhållande mellan de olika byggnadsdelarna, om delar av byggnaden är förskjutna och om de har egna tak.
Exempel där man delar upp byggnaden i flera byggnadskroppar
Den här byggnaden har tre separata byggnadskroppar. Byggnadstypen är en så kallad H-byggnad, som enligt rättspraxis ska delas upp i olika byggnadskroppar.
Den här byggnaden har två separata byggnadskroppar, eftersom byggnadsdelarna tydligt har olika nockhöjder och den markerade byggnadsdelen också har en tydlig egen volym.
Den här byggnaden har två separata byggnadskroppar, eftersom det är tydliga kontraster mellan byggnadsdelarna. De har olika takutformning och storlek. Den markerade byggnadsdelen har en tydlig egen volym.
Exempel där man inte delar upp byggnaden i flera byggnadskroppar
Här delas byggnaden inte upp i flera byggnadskroppar. Den utstickande delen bedöms inte vara en egen byggnadskropp, eftersom den inte har en tydlig egen volym. Det är ingen skillnad i takutformning eller höjd mellan de olika byggnadsdelarna.
Här delas byggnaden inte upp i flera byggnadskroppar. Den utstickande delen bedöms inte vara en egen byggnadskropp, eftersom den inte har en tydlig egen volym. Det är ingen skillnad i takutformning eller höjd mellan de olika byggnadsdelarna
Steg 2: Bestäm vilken fasad som är den beräkningsgrundande fasaden
För att räkna ut byggnadshöjden för en byggnad, måste vi bestämma vilken som är den beräkningsgrundande fasaden för byggnaden, eller för de olika byggnadskropparna. Den beräkningsgrundande fasaden är vanligtvis den fasadsida som är vänd mot allmän plats. Till allmän plats räknas till exempel gator, vägar, parker och grönområden.
Gränsar fastigheten till flera allmänna platser, blir den beräkningsgrundande fasaden den som är vänd mot den allmänna plats som har störst allmän påverkan, exempelvis den mer trafikerade av två vägar.
För en byggnad med en traditionell utformning, är det den långsida som har störst allmän påverkan som är den beräkningsgrundande fasaden. En traditionell byggnad har två långsidor och två kortsidor, se exempel:
Tänk på att en tillbyggnad kan förändra byggnadens form och därför även förändra bedömningen av vilken fasad som ska ses som beräkningsgrundande.
Steg 3: Bestäm det dominerande fasadplanet
När vi har bestämt den beräkningsgrundande fasaden, är nästa steg att bestämma det dominerande fasadplanet. Vilket fasadplan som är dominerande avgör till vilken höjd byggnadshöjden ska beräknas.
Bilden illustrerar en byggnad med tre olika fasadplan. Vilket fasadplan som är dominerande avgör till vilken höjd byggnadshöjden ska beräknas. Dessa olika höjder är markerade med blå linjer.
Storlek och djup avgör
Vilket fasadplan som är dominerande beror på storleken och djupen på de olika fasadytorna, och hur dominerade intryck som fasadytorna har jämfört med varandra.
Bilderna illustrerar byggnader där den beräkningsgrundande fasaden består av flera fasadplan med olika storlekar och djup. Blåmarkerade fasadytor bedöms vara det dominerande fasadplanet för respektive byggnadsexempel.
Den yta som är markerad i blått bedöms vara det dominerade fasadplanet eftersom den har större area än den övre vita ytan.
Den ytan som är markerad i blått bedöms vara det dominerade fasadplanet eftersom den har större area än den framskjutande vita ytan.
Den yta som är markerad i blått bedöms vara det dominerade fasadplanet eftersom den har större area än den nedre vita ytan.
Den ytan som är markerad i blått bedöms vara det dominerade fasadplanet eftersom den är framskjutande och har en större yta. Fasadplanet påverkar även byggnadens upplevda höjd mer jämfört med den vita ytan
Byggnadshöjd för olika byggnadskroppar
I de fall man räknar byggnadshöjd för olika byggnadskroppar, bedöms den beräkningsgrundande fasaden och det dominerande fasadplanet för varje byggnadskropp. Olika byggnadskroppar kan ha beräkningsgrundande fasader åt olika väderstreck.
Steg 4: Kolla om medelmarknivån ska mätas vid byggnaden eller allmän plats
Nästa steg är att bestämma varifrån du ska beräkna byggnadshöjden. Grundprincipen är att du mäter byggnadshöjden från medelmarknivån intill byggnaden.
Om byggnaden däremot ligger mindre än sex meter från allmän plats, så ska du mäta byggnadshöjden från medelmarknivån vid gränsen till den allmänna platsen.
Även om byggnaden ligger mindre än sex meter från den allmänna platsen så finns särskilda skäl som kan innebära att du ändå ska beräkna byggnadshöjden från medelmarknivån invid byggnaden. Förhållanden mellan den plats som ska bebyggas och den allmänna platsen kan påverka bedömningen av var beräkningen ska göras från.
Det finns även de detaljplaner som specifikt anger var byggnadshöjden ska beräknas från.
Steg 5: Beräkning av medelmarknivån med hjälp av areametoden
Vid beräkning av medelmarknivån invid en byggnad, ska du beräkna utifrån den blivande marknivån. Areametoden är en metod för att beräkna medelmarknivån när markförhållanden på platsen är oregelbundna, det vill säga när marken inte är helt plan.
Här finns bilder som illustrerar hur medelmarknivån beräknas utifrån areametoden.
Lägg ett vågrätt streck på en vald nivå, förslagsvis vid den högsta marknivån. Rita upp fasadytorna under detta streck och ned till där fasaden möter markytan.
Beräkna summa av alla fasadytor under vågplanet. Dividera med byggnadens omkrets för att få fram kvoten h. Medelmarknivån är då högsta punkten (det vill säga det vågräta planet) minus h.
Med fasadyta menas även andra ytor under exempelvis utstickande byggnadsdelar och balkonger.
Om det finns en mindre grop invid fasaden som exempelvis ljusschakt, garageramp eller utvändig källartrappa, påverkar inte dessa medelmarknivån. Då är det istället den omgivande marknivån som inkluderas i beräkningen av medelmarknivån.
Areametoden har förtydligats av Lidingö kommun och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Mer information om metoden finns på Länsstyrelsens och på Lidingö kommuns hemsida.
Byggnadshöjd och beräkning av markens medelnivå.doc (lidingo.se)
Länk till annan webbplats.
Steg 6: Sammanställning av beräkning
Nu har du alla uppgifter för att räkna ut byggnadshöjden. Byggnadshöjden räknas från den tidigare bestämda marknivån (steg 5) till skärningspunkten mellan fasadplanet (steg 4) och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden (den streckade linjen i bilden nedan). Skärningspunkten är markerad med blå cirkel i bilden.
Några vanliga åtgärder som påverkar byggnadshöjden är större takkupor och frontespiser. Även taklutning och takutformning påverkar byggnadshöjden. Bilder visar hur taklutning och takkupor påverkar byggnadshöjden.
Mer information hittar du i Boken om lov, tillsyn och kontroll
Boken om lov, tillsyn och kontroll (Boverket) Länk till annan webbplats.
Vägledning gällande beräkning av byggnadshöjd har lämnats av Boverket i allmänna råd 1995:3 (ändrade genom 2004:2 i Boken om lov, tillsyn och kontroll, bilaga 3). De allmänna råden är inte juridiskt bindande men utgör ett komplement vid rättstillämpningen.