Invasiva främmande arter

Viktigt att veta!

Invasiva arter lämnas i särskild container på Barnamossens återvinningscentral. Förpacka växterna i täta påsar för att förhindra spridning under transport.

Gul skunkkalla, jättebalsamin, jätteloka och parkslide är exempel på invasiva arter som sprider sig i Sverige. Den senaste invasiva arten är lövplattmask som under hösten 2024 påträffades i Skåne och även har rapporterats i Kungsbacka.

Invasiva arter är främmande arter som avsiktligt eller oavsiktligt introducerats till en ny miljö där de inte förekommit tidigare. Dessa arter utgör ett hot mot den biologiska mångfalden eftersom de breder ut dig på de inhemska arternas bekostnad. Förekomst av invasiva arter kan även innebära kostnad för samhället och för den enskilde. Vad du som privatperson gör för att begränsa spridning och nyetablering spelar roll.

Vi rekommenderar dig som är fastighetsägare att bekämpa invasiva växtarter enligt Naturvårdsverkets råd och anvisningar. Mer information om bekämpning finns under respektive rubrik. Om du hittar en invasiv art i naturen eller trädgården ska du anmäla det.

Enklast gör du detta genom att rapportera beståndet på artdatabanken.

Invasiva arter (Artportalen) Länk till annan webbplats.

Så bekämpar du invasiva arter

Gudaträd

Gudaträd måste bekämpas enligt lag (gällande EU-förordning om invasiva främmande arter) vilket innebär att de inte får planteras, odlas, transporteras eller användas på annat sätt.

Gudaträd kommer ursprungligen från Kina och infördes till Sverige för att planteras i parker och botaniska trädgårdar. Gudaträdet förökar sig med hjälp av både rotskott och frön. Rotskotten kan dyka upp 20–30 meter från moderträdet. Arten har en stor fröproduktion där ett träd kan släppa omkring 300 000 frön.

Gudaträd är inte så spritt i Sverige än men har till och med 2022 påträffats på mer än 100 platser i södra Sverige, främst i Skåne och på Öland, med enstaka fynd upp till Sollentuna, Göteborg och Gotland.

Tomt/-markägare eller en verksamhetsutövare som planerar utföra en åtgärd på annans mark där gudaträd förekommer, är ansvarig för bekämpning. Det räcker inte enbart med att avverka förekomster av gudaträd, stubbe och återstående växtdelar behöver behandlas kemiskt för att förhindra uppslag av rotskott. Avverkade växtdelar behöver transporteras i slutna kärl för destruering till anvisad återvinningscentral.

Naturvårdsverkets information om gudaträd Länk till annan webbplats.

Gul skunkkalla

Gul skunkkalla måste bekämpas enligt lag (gällande EU-förordning om invasiva främmande arter) vilket innebär att de inte får planteras, odlas, transporteras eller användas på annat sätt.

Arten kan bekämpas under hela växtsäsongen, men bästa tiden är vår och tidig sommar när plantorna fortfarande är små och innan blommorna börjar fröa. Plantor av gul skunkkalla är relativt lätta att gräva upp tidigt på säsongen innan de är fullt utvecklade. Den viktigaste bekämpningsåtgärden är att klippa av blomställningen innan den går i frö. Materialet läggs i täta säckar och transporteras till återvinningscentral där det ska slängas i container särskilt avsedd för invasiva arter.

Naturvårdsverkets informationsfilm om gul skunkkalla Länk till annan webbplats.

Jättebalsamin

Jättebalsamin måste bekämpas enligt lag (gällande EU-förordning om invasiva främmande arter) vilket innebär att de inte får planteras, odlas, transporteras eller användas på annat sätt.

Arten är tämligen lätt att bekämpa eftersom rotsystemet är ytligt och därmed lätt att rycka upp med rötterna. Det är viktigt att jättebalsamin bekämpas innan frökapslarna hinner mogna. Ett bestånd behöver bekämpas i flera år innan de ger vika. Materialet läggs i täta säckar och transporteras till återvinningscentral där det ska slängas i container särskilt avsedd för invasiva arter.

Naturvårdsverkets informationsfilm om jättebalsamin Länk till annan webbplats.

Jätteloka

Jätteloka måste bekämpas enligt lag (gällande EU-förordning om invasiva främmande arter) vilket innebär att de inte får planteras, odlas, transporteras eller användas på annat sätt.

Vid bekämpning av jätteloka bör det göras med stor försiktighet. Växten har en växtsaft som kan orsaka blåsor och sår på huden i kombination med solsken. Vid bekämpning bör man ta på sig heltäckande skyddskläder, skyddsglasögon och skyddshandskar. Om du får växtsaft på dig skölj av med två och vatten och se till att berörd kroppsdel inte exponeras för sol under ett par dagar. Den viktigaste bekämpningsåtgärden är att klippa av blomställningen innan den går i frö.

Avklippta blomställningar läggs i täta säckar och transporteras till återvinningscentral där det ska slängas i container särskilt avsedd för invasiva arter. Resterande delar av plantan kan med fördel grävas upp med rötterna och lämnas på platsen under förutsättning av blomställningar tagits bort. Bästa tiden att bekämpa arten är under våren innan plantorna är fullt utvecklade eller under pågående blomning.

Naturvårdsverkets informationsfilm om jätteloka Länk till annan webbplats.

Lövplattmask

Lövplattmasken (Obama nungara) måste bekämpas enligt lag (gällande EU-förordning om invasiva främmande arter) vilket innebär att de inte får planteras, odlas, transporteras eller användas på annat sätt.

Den här lövplattmasken är en invasiv, främmande art som hittades första gången i Sverige, hösten 2024. I nuläget finns inte fastställda metoder att utrota lövplattmask eller andra potentiellt invasiva plattmaskar. Det är inte heller känt hur masken kan överleva i svensk natur. Därför är det viktigaste nu att förhindra spridning i Sverige.

Lövplattmask är en rovlevande plattmask som äter daggmaskar, snäckor och sniglar. Det kan påverka ekosystem i jorden vilket kan innebära svårförutsedda effekter på arter som livnär sig på dessa arter, som till exempel fåglar. Det kan även potentiellt påverka jordbruket negativt.

Naturvårdsverkets information om lövplattmask Obama nungara Länk till annan webbplats.

Parkslide

Parkslide och dess nära släktingar jätteslide och hybridslide måste bekämpas enligt lag (gällande EU-förordning om invasiva främmande arter) vilket innebär att de inte får planteras, odlas, transporteras eller användas på annat sätt.

Parkslide räknas som en av de mest svårbekämpade av de invasiva växtarterna. Arten har en stark tillväxt och bildar snabbt täta bestånd. Växten sprider sig med rot och stamdelar, det räcker med ett fragment på 0,7 gram för att en ny planta ska bildas. Arten har mycket kraftfulla rötter som kan tränga in i husgrunder och vattenledningar. Om ett bestånd av parkslide finns på din fastighet kan det vara klokt att inte röra den om det inte är absolut nödvändigt. Åtgärder tenderar att ”trigga” växten som i värsta fall svarar med att breda ut sig ännu mer.

Om bekämpning måste ske bör stjälkarna knäckas eller brytas av. Samtliga avbrutna växtdelar ska läggas i täta säckar och transporteras till återvinningscentral där det ska slängas i container särskilt avsedd för invasiva arter. Området som bekämpats bör därefter täckas med en tät markduk som förhindrar solinstrålning.

Naturvårdsverkets informationsfilm om parkslide Länk till annan webbplats.

Anmäl en invasiv art

Allmänhetens rapporter är viktiga för att kunna följa invasiva främmande arters förekomst och utbredning, framför allt på nya platser. Ju fler som rapporterar desto bättre underlag får myndigheter och andra i arbetet med att planera och prioritera för att förebygga och hindra spridning.

Slänga invasiva arter – så här gör du

  • Uppgrävda rötter, stam, blad och blommor av invasiva växtarter läggs i täta säckar och transporteras till återvinningscentral där det ska slängas i container särskilt avsedd för invasiva arter.
  • Släng inte invasiva växtarter i komposter för trädgårdsavfall. Det räcker med en pytteliten växtdel för att arten ska slå rot och föröka sig. Du får inte heller lämna invasiva växtarter som trädgårdsavfall på våra återvinningscentraler, då riskerar vi att den sprids vidare med kompostmaterialet.
  • Kontakta Avfall och Återvinning (via vårt kundcenter) innan du åker till Barnamossen med större mängder än vad som får plats i en personbil. Förpacka växterna i täta påsar för att förhindra spridning under transport.
  • Har du större mängder invasiva växtarter kan vi inte ta emot detta på våra återvinningscentraler. Större mängder är mer än vad som ryms i en bil med släp med totalvikt på max 3,5 ton. Vi rekommenderar att du istället anlitar en entreprenör för bortforsling

Har du frågor om invasiva arter eller önskar rådgivning gällande bekämpning är du välkommen att höra av dig till oss på kommunen.