Invasiva främmande arter

Viktigt att veta!

Invasiva arter lämnas i särskild container på Barnamossens återvinningscentral. Förpacka växterna i täta påsar för att förhindra spridning under transport.

Gul skunkkalla, jättebalsamin, jätteloka och parkslide är exempel på invasiva arter som sprider sig i Sverige. Den senaste invasiva arten är lövplattmask som under hösten 2024 påträffades i Skåne och även har rapporterats i Kungsbacka.

Invasiva arter är främmande arter som avsiktligt eller oavsiktligt introducerats till en ny miljö där de inte förekommit tidigare. Dessa arter utgör ett hot mot den biologiska mångfalden eftersom de breder ut dig på de inhemska arternas bekostnad. Förekomst av invasiva arter kan även innebära kostnad för samhället och för den enskilda. Vad du som privatperson gör för att begränsa spridning och nyetablering spelar roll.

Vi rekommenderar dig som är fastighetsägare att bekämpa invasiva växtarter enligt Naturvårdsverkets råd och anvisningar. Mer information om bekämpning finns under respektive rubrik. Om du hittar en invasiv art i naturen eller trädgården ska du anmäla det.

Enklast gör du detta genom att rapportera beståndet på artdatabanken: Invasiva arter (Artdatabanken) Länk till annan webbplats..

Så bekämpar du invasiva arter

Gudaträd

Gudaträd måste bekämpas enligt lag (förordning 2018:1939 om invasiva främmande arter) vilket innebär att de inte får planteras, odlas, transporteras eller användas på annat sätt.

Gudaträd kommer ursprungligen från Kina och infördes till Sverige för att planteras i parker och botaniska trädgårdar. Gudaträdet förökar sig med hjälp av både rotskott och frön. Rotskotten kan dyka upp 20–30 meter från moderträdet. Arten har en stor fröproduktion där ett träd kan släppa omkring 300 000 frön.

Gudaträd är inte så spritt i Sverige än men har till och med 2022 påträffats på mer än 100 platser i södra Sverige, främst i Skåne och på Öland, med enstaka fynd upp till Sollentuna, Göteborg och Gotland.

Tomt/-markägare eller en verksamhetsutövare som planerar utföra en åtgärd på annans mark där gudaträd förekommer, är ansvarig för bekämpning. Det räcker inte enbart med att avverka förekomster av gudaträd, stubbe och återstående växtdelar behöver behandlas kemiskt för att förhindra uppslag av rotskott. Avverkade växtdelar behöver transporteras i slutna kärl för destruering till anvisad återvinningscentral.

Naturvårdsverkets information om gudaträd (naturvårdsverket.se) Länk till annan webbplats.

Gul skunkkalla

Gul skunkkalla måste bekämpas enligt lag (förordning 2018:1939 om invasiva främmande arter) vilket innebär att de inte får planteras, odlas, transporteras eller användas på annat sätt.

Arten kan bekämpas under hela växtsäsongen, men bästa tiden är vår och tidig sommar när plantorna fortfarande är små och innan de börjar fröa. Plantor av gul skunkkalla är relativt lätta att gräva upp tidigt på säsongen innan de är fullt utvecklade. Materialet läggs i täta säckar och transporteras till återvinningscentral där det ska slängas i container särskilt avsedd för invasiva arter.

Se Naturvårdsverkets informationsfilm om gul skunkkalla Länk till annan webbplats..

Jättebalsamin

Jättebalsamin måste bekämpas enligt lag (förordning 2018:1939 om invasiva främmande arter) vilket innebär att de inte får planteras, odlas, transporteras eller användas på annat sätt.

Arten är tämligen lätt att bekämpa eftersom rotsystemet är ytligt och är därmed lätt att rycka upp med rötterna. Det är viktigt att jättebalsamin bekämpas innan frökapslarna hinner mogna, bästa tiden för bekämpning är under juni månad. Ett bestånd behöver bekämpas ett par år innan de ger vika. Materialet läggs i täta säckar och transporteras till återvinningscentral där det ska slängas i container särskilt avsedd för invasiva arter.

Se Naturvårdsverkets informationsfilm om jättebalsamin Länk till annan webbplats.

Jätteloka

Jätteloka måste bekämpas enligt lag (förordning 2018:1939 om invasiva främmande arter) vilket innebär att de inte får planteras, odlas, transporteras eller användas på annat sätt.

Vid bekämpning av jätteloka bör det göras med stor försiktighet. Växten har en växtsaft som kan orsaka blåsor och sår på huden i kombination med solsken. Vid bekämpning bör man ta på sig heltäckande skyddskläder, skyddsglasögon och skyddshandskar. Om du får växtsaft på dig skölj av med två och vatten och se till att berörd kroppsdel inte exponeras för sol under ett par dagar. Den viktigaste bekämpningsåtgärden är att klippa av blomställningen innan den går i frö.

Avklippta blomställningar läggs i täta säckar och transporteras till återvinningscentral där det ska slängas i container särskilt avsedd för invasiva arter. Resterande delar av plantan kan med fördel grävas upp med rötterna och lämnas på platsen under förutsättning av blomställningar tagits bort. Bästa tiden att bekämpa arten är under våren innan plantorna är fullt utvecklade eller under pågående blomning.

Se Naturvårdsverkets informationsfilm om jätteloka Länk till annan webbplats..

Lövplattmask

Lövplattmasken (Obama nungara) är en ny invasiv art i Sverige som upptäcktes i Skåne i mitten av november 2024. I nuläget finns inte fastställda metoder att utrota lövplattmask eller andra potentiellt invasiva plattmaskar. Det är inte heller känt hur masken kan överleva i svensk natur. Därför är det viktigaste nu att hindra spridning i Sverige.

Lövplattmasken är inte listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, däremot har regeringen fattat beslut att arten ska omfattas av nödåtgärder enligt paragraf 11 i förordningen (2018:1939) om invasiva främmande arter. Beslutet innebär att det blir otillåtet att hålla eller föda upp arten, även om det sker i sluten förvaring, att använda eller utbyta arten, och avsiktligt transportera den eller släppa ut den i miljön. Beslutet började gälla 7 januari 2025.

Varför är den inte bra?

Lövplattmask är en rovlevande plattmask som äter daggmaskar, snäckor och sniglar. Det kan påverka ekosystem i jorden vilket kan innebära svårförutsedda effekter på arter som livnär sig på dessa arter, som till exempel fåglar. Det kan även potentiellt påverka jordbruket negativt.

Hur ser den ut?

Arten är en plattmask som blir ungefär 5-8 centimeter lång och cirka 0,5 centimeter bred. Färgen på ovansidan skiftar mellan beige och mörkt brun med svarta längsgående linjer. Undersidan är beige. Lövplattmasken är nattaktiv och lätt glansig, så det kan vara bra att söka efter den på kvällen med ficklampa för att lättare kunna upptäcka den. Äggen är 0,5 centimeter stora och från en början klarröda men mörknar och övergår till mörkbruna efter några dagar.

Hur och var lever den?

Lövplattmasken sprider sig lokalt genom att krypa ovan jorden. Den hittas ofta under död ved, stenar, krukor och liknande föremål i kontakt med jorden. I introducerade områden i Europa hittas den i regel i trädgårdar eller andra människopåverkade områden.

Vad kan jag göra för att förhindra spridning?

När du köper växter, placera dem avskilt på hårt underlag en tid och undersök jorden noggrant innan du planterar ut den i trädgården. Vi på Kungsbacka kommun är i kontakt med alla våra leverantörer och sätter alla nya växter i karantän och undersöker dem och jorden noga innan vi kan plantera ut dem.

Rapportera fynd av lövplattmask

Hittar du masken ska du rapportera fyndet till artportalen:

www.invasivaarter.nu Länk till annan webbplats.

Du behöver skicka med bilder av fyndet så att det är möjligt att göra en artbestämning. Kontakta gärna även Länsstyrelsen om du tror dig ha hittat lövplattmask i Halland.

Vad gör jag med masken?

Du ska inte klippa eller hacka sönder den, då finns det risk att den sprider sig. Koka masken eller lägg den i frysen, och placera sedan i dina brännbara sopor. Äggen kan du klämma sönder och sedan lägga i brännbart.

Parkslide

Parkslide räknas som den mest svårbekämpade av de invasiva växtarterna. Arten har en stark tillväxt och bildar snabbt täta bestånd. Växten sprider sig med rot och stamdelar, det räcker med ett fragment på 0,7 gram för att en ny planta ska bildas. Arten har mycket kraftfulla rötter som kan tränga in i husgrunder och vattenledningar. Om ett bestånd av parkslide finns på ens fastighet är rekommendationen att inte röra denna om det inte är absolut nödvändigt. Åtgärder tenderar att ”trigga” växten som i värsta fall svarar med att breda ut sig ännu mer.

Om bekämpning måste ske bör stjälkarna knäckas eller brytas av. Samtliga avbrutna växtdelar ska läggas i täta säckar och transporteras till återvinningscentral där det ska slängas i container särskilt avsedd för invasiva arter. Denna procedur måste upprepas under lång tid eftersom nya skott ständigt tillkommer till följd av den näringsdepå som finns lagrad i rötterna. Bestånd med parkslide får inte bekämpas genom uppgrävning vilket riskerar att göra problemet ännu värre. Området som bekämpats kan även täckas med en tät markduk som förhindrar solinstrålning.

Parkslide omfattas idag inte av den lagstiftning som rör invasiva främmande arter men utvärderas för att eventuellt tas upp på en nationell förteckning över invasiva främmande arter och kan därmed komma att omfattas av olika förbud.

Anmäl en invasiv art

Allmänhetens rapporter är viktiga för att kunna följa invasiva främmande arters förekomst och utbredning, framför allt på nya platser. Ju fler som rapporterar desto bättre underlag får myndigheter och andra i arbetet med att planera och prioritera för att förebygga och hindra spridning.

Slänga invasiva arter – så här gör du

  • Uppgrävda rötter, stam, blad och blommor av invasiva växtarter läggs i täta säckar och transporteras till återvinningscentral där det ska slängas i container särskilt avsedd för invasiva arter.
  • Släng inte invasiva växtarter i komposter för trädgårdsavfall. Det räcker med en pytteliten växtdel för att arten ska slå rot och föröka sig. Du får inte heller lämna invasiva växtarter som trädgårdsavfall på våra återvinningscentraler, då riskerar vi att den sprids vidare med kompostmaterialet.
  • Invasiva växtarter lämnas i särskild container på Barnamossens återvinningscentral. Kontakta Avfall & Återvinning på kommunens förvaltning för Teknik innan du åker till Barnamossen med större mängder än vad som får plats i en personbil. Förpacka växterna i täta påsar för att förhindra spridning under transport.
  • Har du större mängder invasiva växtarter kan vi inte ta emot detta på våra återvinningscentraler. Större mängder är mer än vad som ryms i en bil med släp med totalvikt på max 3,5 ton. Vi rekommenderar att du istället anlitar en entreprenör för bortforsling

Har du frågor om invasiva arter eller önskar rådgivning gällande bekämpning är du välkommen att höra av dig till oss på kommunen.