Arbetslivet förändras i snabb takt

De senaste åren har det skett stora förändringar inom arbetslivet. De har drivits av coronapandemin i kombination med teknik­utveckling men också av en önskan om bättre balans mellan arbete och privatliv.

Globalt har distans- och hybridlösningar blivit vardag för många organisationer, men med stor variation vad gäller omfattning.

Vi ser också att AI-utvecklingen har börjat påverka arbetsmarknaden, men befinner sig bara i början av den förändring som förväntas framöver. Med åldrande befolkningar och färre yrkesverksamma ses AI som en nödvändighet för att upprätthålla produktivitet och service. Men AI handlar inte bara om att ersätta arbete utan skapar också nya yrken, men framför allt förändrar det många professioner. AI och automatiseringen kan skapa en ny kompetensklyfta, där de som har kunskaper om och kan använda AI får bättre möjligheter, medan andra hamnar på efterkälken. Om inte samhället aktivt hanterar omställningen finns risken att AI bidrar till ökad ojämlikhet på arbetsmarknaden. Den snabba förändringen på arbetsmarknaden innebär också att utbildning och arbetsliv behöver bli mer flexibla och anpassningsbara.

Pandemin har ökat digitaliseringen och distansarbetet. Många uppskattar flexibiliteten, men det finns också nackdelar som minskad social interaktion. Vissa arbetsgivare kräver nu att anställda återgår till kontoret, medan andra, som Kungsbacka kommun, ser distansarbete som en fördel för att locka och behålla kompetens. Det finns också en debatt i samhället om kortare arbetsveckor. Många internationella studier pekar på att en minskning av den traditionella 40-timmarsveckan kan medföra fördelar som förbättrad hälsa och ökad livskvalitet, men med ekonomiska utmaningar. Intresset för kortare arbetstider ser ut att ha ökat under 2024, både internationellt och nationellt.