Ökande polarisering

Polarisering innebär att samhället delas upp i två läger med starka åsiktsskillnader. Användningen av ordet “polarisering” har ökat mycket i media.

Enligt en studie från Lunds universitet har användningen av ordet tredubblats mellan 2010 och 2021. En rapport från 2023 visar att många svenskar anser att landet är mer delat idag än tidigare.

Den ideella oberoende föreningen SNS Demokratiråd publicerade en rapport 2022 som visar att polariseringen i Sverige inte är så extrem som det ibland framställs. Ideologiska skillnader mellan vänster och höger är ungefär som på 1970-talet, men kulturella värderingar som exempelvis mångkultur, identitet och migration har blivit mer polariserade och växer.

Forskare skiljer mellan ideologisk polarisering och affektiv polarisering, där den senare handlar om känslomässig motvilja mot politiska motståndare. Det är alltså inte skillnaderna mellan vad vi tycker som ökar mest, utan hur illa vi tycker om de som tycker annorlunda. Den affektiva polariseringen har ökat mest i Sverige de senaste 40 åren och det är också en utveckling vi ser i andra länder. Trots likheter med USA:s politiska klimat är det osannolikt att Sverige kommer att uppleva samma typ av extrem polarisering på grund av vårt flerpartisystem och att svenskar i allmänhet har en mer mångsidig nyhetskonsumtion.