Vi säkrar föreningsstödet för framtiden

Exempelbild

För att kunna möta framtidens utmaningar behöver vi förnya och förbättra vårt stöd till föreningar. Genom en strategisk fördelning av våra resurser och genom att öka invånarnas engagemang i samhällsuppdraget ser vi fram emot en starkare framtid både för kommunen och föreningslivet.

Vad?

Sedan 1 januari 2025 gäller en ny modell för föreningsstöd i Kungsbacka. Den nya stödmodellen bygger på att samma grundprinciper ska gälla för alla ideella föreningar som söker stöd från kommunen. Den är också uppbyggd för att uppmuntra föreningar att ta initiativ till nya samarbeten, både med andra föreningar och med näringsliv och övriga invånare.

Varför?

Anledningen till att vi nu reviderat modellen för föreningsstöd är på grund av att efterfrågan på våra tjänster ökar. Både vad gäller drift och underhåll av lokaler och verksamhetsytor som att bygga nya lokaler och skapa fler aktiviteter. Vi har inte längre möjlighet att möta alla behov. Våra resurser, i form av arbetskraft är mindre än behoven och inom några år kommer utmaningarna vara ännu större. Färre personer kommer behöva försörja fler eftersom antalet äldre i samhället ökar i snabbare takt än den arbetsföra delen av befolkningen. Vi behöver helt enkelt tänka nytt för att välfärden och därmed också föreningsstödet ska kunna hålla samma standard som idag.

Att vidareutveckla föreningsstödet är alltså vårt sätt att vara proaktiva och agera innan utmaningarna blir så stora att situationen blir ohållbar.

Hur?

En central del av förändringen är att vi på sikt kommer omfördela ekonomiska medel från drift och underhåll av anläggningar och byggnader till aktivitetsstöd för föreningar. Detta till förmån att kunna fokusera ännu mer på att stötta och stärka föreningarnas verksamheter och de aktiviteter de anordnar för att kommunens barn och unga ska få det ännu bättre.

Nästa steg

Sedan 1 januari i år gäller samma grundvillkor för alla ideella föreningar som söker stöd från kommunen. Föreningarna har ett år på sig, det vill säga fram till 1 januari 2026 för att anpassa sig till de nya villkoren. Resterande delar av stödmodellen kommer implementeras successivt och i samarbete med föreningarna.

Vanliga frågor och svar

Varför ser ni över kommunens stöd till föreningar?

Efterfrågan på våra tjänster ökar, både vad gäller drift och underhåll av lokaler och verksamhetsytor som att bygga nya lokaler och skapa fler aktiviteter. Vi har inte möjlighet att möta allt. Våra resurser, i form av arbetskraft är mindre än behoven och inom några år kommer utmaningarna vara ännu större. Färre personer kommer behöva försörja fler eftersom antalet äldre i samhället ökar i snabbare takt än den arbetsföra delen av befolkningen. Vi behöver helt enkelt tänka nytt för att välfärden, och därmed också föreningsstödet ska kunna hålla samma standard som idag.

Att vidareutveckla föreningsstödet är alltså vårt sätt att vara proaktiva och agera innan utmaningarna blir så stora att situationen blir ohållbar.

Kommer föreningar få mindre resurser att röra sig med framöver?

På kort sikt ser vi idag inga signaler på att föreningar kommer få mindre resurser att röra sig med, det är inte skälet till översynen. Syftet är att säkerställa att resurserna används på ett effektivt och ändamålsriktigt sätt. På längre sikt kommer dock den förändrade åldersstrukturen i samhället troligen medföra negativa ekonomiska konsekvenser för kommunen i stort. Detta eftersom procentuellt färre personer ska finansiera välfärd för procentuellt fler i icke arbetsför ålder.

Innebär den här förändringen att det kommer bli sämre underhåll av våra hus och anläggningar?

Nej, det vi gör är att vi ser över driftsformen. Om vi trappar ner våra hyressubventioner kan det medföra att föreningar kanske får ta över drift och underhåll av lokaler själva. Vi vill se till att öka användningen av de hus vi redan har. För vi har många lokaler idag, alla är kanske inte helt perfekta men de fungerar tillräckligt bra. Kanske får vi acceptera att ett klassrum eller ett ålderdomshem i framtiden också fungerar som föreningslokal?

Hur skall vi som äger egna anläggningar ha råd att upprusta, förvalta och uppgradera till dagens standard? Såsom belysning ventilation och el med mer.

Förslaget innehåller ett extra stöd till de föreningar som har egna anläggningar. Det går även att söka medel från andra organisationer. Men det viktigaste är att gå ihop med andra föreningar, näringsliv och invånare och hjälpas åt.

Hur är det tänkt att avskaffandet av bidrag och subventioner för fastigheter ska ge föreningar kontanta medel?

Medlen förs över till de olika stöden (LOK-stöd, utvecklingsstöd och så vidare). Hur mycket av dessa medel som tillfaller en förening beror på hur en förening väljer att arbeta.

Blir ridklubbar vräkta om de inte kan betala hyran? Och vad är lösningen för att inte alla kommunala ridklubbar ska gå i konkurs?

Vi kommer behöva ha dialog med alla ridklubbar för att de ska få beskriva hur de ser på förändringarna. Sedan behöver vi hitta en takt, tillsammans med dem, som de har möjlighet att klara av.

Varför är anläggningsdriften så hög för ridklubbar?

Anläggningsdriften för ridklubbar är hög på grund av en kombination av omfattande resurser och investeringar som krävs för att skapa en funktionell och säker miljö för både ryttare och hästar.

Kostar olika utövare olika mycket? Till exempel hockey och orientering. Varför?

Ja, olika utövare kostar olika mycket. Detta beror på att hyran för anläggningar varierar och att vissa idrotter har högre omkostnader och dyrare utrustning. Till exempel kräver hockey både isbanor och specialutrustning, vilket gör det dyrare jämfört med orientering, som har lägre anläggningskostnader och inte lika mycket utrustning.

Man får ett visst bidrag per person när man är med på möte, är det olika taxor per person för olika verksamheter?

Nej, alla våra bidragsberättigade föreningar får samma bidrag per person på möten.

Ett klubbhus är ett hus, en ishall är en anläggning. Hur har ni delat upp vad som är anläggning och vad som är hus?

Det har inte varit helt enkelt att göra denna gränsdragning. I grova drag har vi definierat en anläggning eller verksamhetsyta till en plats där föreningen utövar det den gör. En klubblokal är mer en administrativ eller social yta.

Varför är kulturstödet inte med i denna översyn?

Översynen av stöd till föreningar inkluderar på den övergripande nivån även kulturföreningar. Till exempel att vi förtydligar grundvillkoren för att vara en stödberättigad förening och att vi upphandlar ett nytt bokningssystem som kommer gälla för alla stödberättigade föreningar. När det kommer till det konkreta arbetet med de enskilt riktade stödformerna har vi börjat med idrotts­föreningarna.

Idag är regelverket för LOK-stöd svårt att tolka, kommer det bli tydligare nu i och med denna förändring?

Vår ambition är att göra alla våra stödformer, inklusive LOK-stödet, lättare att tolka. En viktig del i den här översynen är just att förenkla och tydliggöra regelverken för att underlätta för alla föreningar.

Vad är likvärdighet?

Likvärdighet innebär att alla föreningar med dess medlemmar har samma utgångsläge och får samma grundförutsättningar. För att uppnå full likvärdighet måste man dock ibland göra individuella bedömningar utifrån varje förenings eller medlems förutsättningar.

Vad är breddaktivitet?

Breddaktivitet innebär att föreningen erbjuder verksamhet för alla åldrar och anpassar aktiviteterna efter deltagarnas förutsättningar. Det kan också inkludera aktiviteter som sträcker sig över olika trupp- eller åldersgränser, eller i samarbete med andra föreningar. Målet med att erbjuda breddaktiviteter är att så många som möjligt fortsätter vara aktiva inom föreningslivet så länge som möjligt.

Vad är en livskraftig förening?

En livskraftig förening kännetecknas av en välstrukturerad organisation med en bred och välutbildad ledarstab. Ekonomin är i balans och föreningen samarbetar aktivt med andra lokala föreningar och företag. Den är skicklig på att möta utmaningar, lyssnar på sina medlemmar och driver verksamheten framåt. Atmosfären är stöttande och öppen, och föreningen är duktig på att involvera fler än bara sina egna medlemmar.

Hur ska vi få fler att engagera sig ideellt eller öka samhällsengagemanget?

Det finns inga rätt eller fel svar kring hur man lockar till ideellt engagemang. Grunden för att skapa motivation kan till exempel vara att främja känslor av meningsfullhet, samhörighet och gemenskap. Men också att ge erkännande, erbjuda flexibilitet och förmedla bilden av att man blir en kugge i det stora maskineriet.

Personen som driver initiativet

Personen bakom

Karl Persson, förvaltningschef

Nu bygger vi framtidens modell för stöd till föreningar. Samhället består av människor som på ett eller annat sätt hänger ihop. När vi förenar våra resurser och kompetenser, bygger vi inte bara en robust demokrati, utan också ett samhälle där medmänsklighet och omsorg om varandra står i centrum.

  • Drivs av: Förvaltningen för Kultur & fritid

Öka delaktigheten

Vi behöver stärka den demokratiska processen och få fler engagerade i samhällets utveckling.

Globala mål

Ikon för FN:s globala mål Hållbara städer och samhällen