Innovationsledare skapar tid för framtiden

För att driva innovation och förnyelse har vi anställt innovationsledare på flera förvaltningar. Carolina Fornell och utvecklingschef Lisa Håkansson på Kultur & Fritid skapar strukturer och förutsättningar för att möta samhällsutmaningar. Vi träffar dem för att diskutera deras arbete.

Hej Carolina, hur skulle du beskriva ditt jobb som innovationsledare?

Som innovationsledare har jag huvudsakligen ansvar för att skapa förutsättningar för innovation och förnyelse på vår förvaltning: både strukturer för innovation och förnyelse och en tillåtande organisationskultur. Jag arbetar tätt med våra chefer och ledningsgrupper och stödjer dem i att sätta en gemensam riktning i förnyelsearbete. Jag hjälper dem att leda från framtiden och skapa förutsättningar för sina medarbetare att arbeta med förnyelse.

Många av de utmaningar vi står inför kräver att vi tänker annorlunda mot vad vi gör idag. Det är en balans mellan att driva vårt nuvarande uppdrag, skruva lite på det, och ibland ta jättestora kliv ut på okända marker. Här behöver vi jobba målsökande och utforskande. Mitt fokus ligger på att steg för steg stärka förvaltningens förmåga till just det.

Hur gör du det?

När jag började mitt uppdrag som innovationsledare behövde jag, tillsammans med cheferna, få förståelse för hur vårt nuläge ser ut. Under våren ledde jag en mognadsmätning och nulägesanalys. Alla chefer fick reflektera kring, och skapa en gemensam förståelse för var Kultur & Fritid stod i vår innovationsförmåga och vad vi behövde utveckla. Jag lutade mig mot innovationsledningsstandarden och de åtta principer som finns där. Resultatet hjälpte oss i analysen av var vi är starka och vilka förmågor vi behöver förbättra.

Och det har varit avgörande att jag som innovationsledare har kunnat lägga hela min arbetstid på att stötta förvaltningen i det här arbetet.

Det blev tydligt för oss alla att vi gör mycket bra, men att vi också behöver utveckla gemensamma strukturer för förnyelse för att ta större kliv tillsammans mot vår målbild. Så nu har vi börjat att steg för steg testa, anpassa och införa kommunens förnyelsemodell som en gemensam struktur i hela förvaltningen.

Vad har varit viktigt i det arbetet?

Det finns många faktorer som spelat stor roll. En öppen organisationskultur där nyfikenhet och förtroende för processen är en viktig nyckel. En annan är att cheferna tagit stort ansvar för arbetet genom engagemang och investering av tid, både sin egen och sina medarbetares. Det skapar förutsättningar för att förnyelse inte blir ett eget spår eller en flaskhals man vill undvika, utan i stället integreras i allt annat som vi gör.

Ett annat viktigt perspektiv som ger oss fokus och framfart är att vi har en politiskt beslutad målbild att samlas kring och ta riktning mot. Och det har varit avgörande att jag som innovationsledare har kunnat lägga hela min arbetstid på att stötta förvaltningen i det här arbetet.

Vad brinner du extra mycket för i ditt arbete?

Det som verkligen driver mig i mitt arbete är känslan av att kunna bidra till ett samhälle där människor har goda förutsättningar att må bra och leva ett gott liv. Att vi är till för människorna som ska leva i det här samhället och inte tvärtom. Jag blir som lyckligast när jag får jobba tillsammans med människor och känna att jag gör skillnad. När jag känner att det finns ett värde av att jag är här.

Hur jobbar du ihop med utvecklingschefen i det här?

Jag och utvecklingschef Lisa Håkansson arbetar tätt ihop och vårt samarbete är en viktig del av hur vi driver förnyelsearbetet framåt. Vi kompletterar varandra genom att se till att vårt arbete hänger ihop både strategiskt, taktiskt och operativt: Jag fokuserar på att skapa förutsättningar för innovation och förnyelse, medan Lisa förankrar arbetet och ser till att det vi gör landar in i våra befintliga strukturer och dockar an till vårt grunduppdrag. Vi fokuserar tillsammans på att skapa förutsättningar för innovation och förnyelse på förvaltningen. Vi stämmer regelbundet av för att säkerställa att vi är på rätt spår och att vårt arbete tar oss mot det samhälle vi vill bidra till att skapa i framtiden.

Hur ser du på ditt uppdrag i det här, Lisa?

Det finns en tydlig förväntan på oss förvaltningar att bygga förmåga till innovation. Då behöver jag som utvecklingschef se till att det finns förutsättningar för att driva det arbetet. Det gör jag bland annat genom att skapa utrymme för det i förvaltningen, både tidsmässigt och i rätt sammanhang.

Vi är också måna om att det arbete vi gör på vår förvaltning ska hänga ihop med det vi gör i hela kommunen. Då kan vi skapa förutsättningar för god samverkan. Här kan vi nyttja att vi deltar i olika forum: jag träffar exempelvis regelbundet kommunens andra utvecklingschefer och Carolina är med i olika interna innovationsledarforum. Vi ser till att lyfta olika frågor i våra respektive forum för att undvika att vi arbetar i en silo här på vår förvaltning.

Hur går ert samarbete till rent konkret?

Vi synkar oss ofta genom korta avstämningar. Väldigt förenklat kan man säga att Carolina hämtar hem idéer och inspiration, anpassar dem till vår kontext, medan jag bidrar med mitt och förvaltningens perspektiv. Sen gör vi – tillsammans.

Görandet handlar just nu om att vi anpassar del för del av Kungsbacka kommuns förnyelsemodell och testar av för att det ska bli relevant för våra verksamheter.

Ni har brutit ner er nämnds målbild till en effektkedja för er förvaltning. Hur har det arbetet sett ut?

Syftet med effektkedjan är att underlätta prioriteringar i vår gemensamma utvecklingsportfölj. Carolina har lett och faciliterat arbetet med att bryta ner effektkedjan tillsammans med alla chefer på förvaltningen. Det har handlat om att förtydliga vilka effekter, nyttor och förmågor som finns beskrivna i vår målbild och i våra fokusområden. Utifrån det har vi identifierat insatsområden som vi behöver få bättre koll på.

Här har cheferna gjort ett fint arbete att lyfta in medarbetarnas perspektiv på gapet mellan vår målbild och var vi står idag, utifrån samhälle, individ och verksamhet. Nu har vi detta som stöd i prioriteringen av insatsområden, samt vilka problem som vi vill få en djupare förståelse för.

Vad är det svåraste ni står inför just nu?

Något som både vi och många andra klurar på, är att hitta sätt att mäta samhällsnyttan. I vår effektkedja har vi nyttor som handlar om att skapa ett inkluderande samhälle, en väl förankrad demokrati och ett relevant, rikt och mångsidigt kultur- och fritidsliv. Vi måste hitta lämpliga indikatorer för att mäta detta, som kan visa både de kortsiktiga och långsiktiga effekterna. Vi behöver kunna göra det på flera nivåer, från att fånga signaler om vad som händer i samhället till att mäta den direkta påverkan våra insatser får. Vi måste också säkerställa att alla i organisationen är trygga med vad våra mätningar faktiskt visar, så att vi kan använda den informationen för att prioritera rätt insatser och skapa en gemensam riktning framåt.

Hur jobbar ni med det?

Vi har en hypotes om hur vi kan väva in samhällsnyttan i effektkedjan, men vi har riktigt inte hittat metoden för det än. Vi bygger rälsen samtidigt som vi åker på den, kan man säga. Vi jobbar bland annat för att ta fram en modell som ger en nulägesbild av nyttorna i effektkedjan. Vi vill kunna koppla an till Agenda 2030, Hållbarhetsbokslutet och vår årliga omvärldsanalys Kungsbacka i världen, bland annat.

Vi tittar också på vad vi redan vet, där vi redan har underlag och kunskap; vi gör attitydundersökningar med våra ungdomar varje år och vi får statistik från regionen om hur befolkningen i Kungsbacka mår. Vi tar del av forskningsrapporter och kompletterar med egna enkäter och undersökningar. Utöver datainsamling och forskning behöver vi även titta på hur andra gör för att se vad vi kan låna och inspireras av. Vad kan vi testa som andra redan gjort?

Ett viktigt stöd i det här arbetet är det kommungemensamma Innovationsledarlabbet som vi innovationsledare har som plattform för att samskapa. Här pratar vi om sådant som är relevant för vårt arbete, och härnäst kommer vi titta närmare på nyttorealiseringsmodellen. Den blir ett viktigt verktyg för att kunna skapa en bild av de kvalitativa och kvantitativa nyttor en specifik lösning ska generera.

Vi ser en stor styrka i att våra medarbetare är vana vid att arbeta med externa aktörer, vilket underlättar i vårt samarbete med civilsamhället och andra förvaltningar. Det gör att vi kan ta nästa kliv mycket snabbare.

Vilka har varit era viktigaste framgångsfaktorer?

Det finns flera avgörande framgångsfaktorer. För det första har vår förvaltning fått ett stort förtroende från vår nämnd, vilket har gett oss utrymme att arbeta långsiktigt mot den beslutade målbilden för 2030. Vi har en förvaltningschef och ledningsgrupp som tydligt står bakom och prioriterar arbetet och samtidigt efterfrågar resultat.

Vi vet att vi står inför stora samhällsutmaningar inom många områden och vi har kunnat skapa tid för framtiden genom att lägga vissa befintliga uppdrag åt sidan för att i stället fokusera på långsiktiga mål.

Dessutom ser vi en stor styrka i att våra medarbetare är vana vid att arbeta med externa aktörer, vilket underlättar i vårt samarbete med civilsamhället och andra förvaltningar. Det gör att vi kan ta nästa kliv mycket snabbare.

Slutligen, hur ser ni på innovations- och förnyelsearbetet i Kungsbacka kommun i framtiden?

Vi ser en framtid där vi arbetar mer samordnat och tillsammans med både interna och externa aktörer, som civilsamhälle och näringsliv, med en gemensam förnyelsemodell som stöd.

I Kungsbacka finns en vilja att skapa en kultur där alla anställda känner sig delaktiga i innovationsarbetet och där gränserna mellan olika förvaltningar och verksamheter suddas ut, för att främja samverkan och samskapande. Vi hoppas att om ett par år kommer den här gemensamma riktningen att vara en självklar del av vårt sätt att arbeta.