160 år av demokrati- och samhällsutveckling

Den 28 januari 1863 sammanträdde stadsfullmäktige för första gången i den nybildade stadskommunen Kungsbacka. Bildandet av kommunen var en del av en landsomfattande kommunreform om kommunalstyrelse på landet och i staden. Sveriges socknar skulle nu ombildas till 2 453 kommuner varav 88 städer, 7 köpingar och 2 358 landskommuner.

För Kungsbacka innebar kommunreformen att socknarna Fjärås, Frillesås, Förlanda, Gällinge, Hanhals, Idala, Landa, Onsala, Släp, Tölö, Vallda, Älvsåker och Ölmevalla blev landskommuner samt att Kungsbacka stad blev en stadskommun.

Vid stadsfullmäktiges första sammanträdet i januari 1863 hälsade ordförande herrarna välkomna med en önskan att församlingens beslut skulle lända staden och dess samhälle nytta och framtida förkovran. Med hänvisningen till den betydelsefulla dagen utbringades även ett – ”Gud bevare Konungen”.

Vid det efterföljande sammanträde i februari 1863 enades stadsfullmäktige om uppsättandet av gatubelysning i staden. Beslutet blev att sätta upp tolv lyktor, varav fyra vid torget, som skulle drivas av hampolja.

1865–1866 (J. A. Carlsson)

Vid kommunalförordningarnas utfärdande 1862 uppgick Sveriges befolkning till omkring fyra miljoner invånare. De flesta levde i lantliga omgivningar och var skrivna i någon av de över två tusen landskommunerna.

I landskommunerna var kommunalstämman högsta beslutande organ. Rösträtten följde tidens graderade skala och stod i proportion till inkomst och förmögenhet. Landskommunens viktigaste uppgift vid denna tid var att ta hand om sina fattiga.

De större städerna utsåg ett stadsfullmäktige, men möjlighet fanns för de mindre städerna att behålla den allmänna rådstugan som högsta organ. Det som skilde en stad från en landskommun var kraven på ett mer kvalificerat lokalt styre. Städerna var underkastade särskilda föreskrifter i fråga om byggnation, brandväsende, hälsovård och ordning. Städernas främsta utmaning vid tiden var att bygga fysisk infrastruktur, såsom kommunalt vatten och avlopp, gator och vägar samt att uppföra publika byggnader.

Under åren 1865–1866 genomfördes också förändringar av riksdagens representation. Ståndsriksdagen med de fyra stånden: adeln, präster, borgare och bönder, som hade anor tillbaka till 1400-talet, ersattes nu av en tvåkammarriksdag.

1867–1878 (C. A. Christensson)

Under senare delen av 1800-talet fortsatte återuppbyggnaden av Kungsbacka stad efter den brand som den 24 april 1846 ödelagt större delen av stadskärnan. Fram till branden hade Kungsbacka stad en medeltida karaktär med låga hus, tät bebyggelse och oregelbundna kvarter. Stadens återuppbyggnad skedde nu med en modern stadsplan med breda gator, stora kvarter med pastellfärgad träbebyggelse och modern design samt ett stort och centralt placerat torg.

Eftersom stadens grund utgörs av lera var det inte möjligt att uppföra stenhus och i stället byggdes en trästad med envåningshus som med tiden växte till två- och trevåningshus. Bebyggelsen var centrerad till området kring torget och staden ramades in av Vallgatan, Kungsbackaån och Söderån.

Staden Koningsbakkae hade under medeltiden varit en dansk gränshandelsplats präglad av handel och hantverk. Jordbruket var huvudnäringen ända in på 1800-talet och omgivande bondgårdars åkrar och ängar angränsade till stadsgränsen. Eftersom jordarna oftast var magra krävdes binäringar. Handeln var viktig för ekonomin och tidiga inkomstkällor för stadens borgare var saltutvinning på Läsö, sjöfart till Jylland och Sverige samt handel med inlandet.

1879–1895 och 1899–1905 (P. I. Ekman)

Under perioden möjliggjorde ångkraften förbättringar av de allmänna kommunikationsmedlen. Ångbåtslinjen började 1883 gå tre gånger om dagen från Gottskär till Kungsbacka och två gånger i veckan till Göteborg. Den 1 september 1888 invigdes också Kungsbacka station och järnvägen mellan Göteborg och Varberg vilket fullbordade sträckan mellan Göteborg och Helsingborg.

De nya kommunikationslinjerna fick till följd att badturister började söka sig till Åsa, Frillesås och Gottskär. Badortsverksamheten på Särö hade startat redan 1839. Säröbanans utbyggnad mot Göteborg 1904 innebar emellertid att fler kunde spendera tid vid havet.

Vid inledningen av det nya seklet lämnade Britta-Lena Andersson (1824–1904), även kallad Kungsbackagumman, jordelivet. Britta-Lena var känd som en klok gumma som behandlade alla sorters sjukdomar och krämpor. Hon föddes i Vallby i Fjärås och hade lärt sig grundläggande kunskaper i läkekonst och örtkunskap av sin morbror. Samma dag som Britta-Lena dog (den 23 oktober 1904) inträffar Kosteröskalvet, Sveriges kraftigaste jordbävning i modern tid. Att marken skalv samma dag som Kungsbackagummans bortgång togs som ett slutgiltigt tecken på hennes övernaturliga gåvor.

1896–1898 (J. A. Zachrisson)

Under 1800-talets senare del förändrades det svenska samhället från att vara påtagligt agrart till att bli alltmer industrialiserat och urbaniserat. Vid 1800-talets mitt bodde endast 10 procent av befolkningen i städer. Vid sekelskiftet 1900 var andelen 34 procent. Invånarantalet hade också mer än fördubblats under seklet och uppgick vid år 1900 till 5,1 miljoner invånare.

Samtidigt utvandrade närmare 1,2 miljoner svenskar (vilket var ungefär var femte invånare). Emigration som inleddes på 1820-talet och pågick fram till 1930-talet skedde framför allt till Amerika.

Vid slutet av 1800-talet ändrades också Kungsbackas stadsplan. Storgatan drogs förbi den nybyggda järnvägsstationen och på området Stora lyckor anlades Badhusparken 1892. År 1901 utökades parken med ett varmbadhus (vilket förklarar nuvarande namn) och den praktfulla fontänen Glädjens källa.

För att försörja det nya badhuset och den framväxande staden med vatten hade en vattenledning från Skårsjön i Anneberg till vattentornet på Tölöberg anlagts och invigts redan 1897. Vattencisternen på Tölöberget rymde 500 000 liter och hade kapacitet att försörja såväl badhus som flertalet företag, verkstäder och de flesta hushåll i staden med vatten.

1906–1909 (G.W. Johansson)

År 1907 såldes den första majblomman. Initiativtagare var Beda Hallberg (1869–1945) från Presse gård i Onsala. Beda Hallberg drevs av ett starkt engagemang för barn och unga och hjälpte under uppväxten sin mor med att bistå fattiga familjer i torftiga boningar i hemsocken. Efter giftermål med en tobakshandlare i Göteborg fortsatte engagemanget inom Göteborgs frivilliga fattigvård.

Idén bakom majblomman var att ge en blomma som kvitto till alla som skänkte pengar. Blomman som såldes den första maj varje år kostade från början 10 öre. Under majblommans första femtio år gick pengarna från insamlingen till att hjälpa tuberkulossjuka, och då framför allt för att ge sjuka barn en hälsosam sommar på så kallade sommarsanatorier. Initiativet blev hyllat och idén om att sälja majblommor spreds över världen.

I början av 1900-talet började också Kungsbacka stad att expandera och nya stora påkostade sekelskiftesvillor uppfördes i Norra förstaden. Fram till 1912 uppfördes bebyggelsen utspritt och utan plan men därefter ansågs det nödvändigt med en reglering. Stadsplanen som upprättades innehöll främst villabebyggelse inspirerad av engelska trädgårdsstäder men även några industritomter längs med järnvägen.

1910–1922 (Rutger Åberg)

Samma år som stormakterna i Europa kastade kontinenten och världen in i ett världskrig inleddes elektrifieringen av Kungsbacka stad. På eftermiddagen den 4 december 1914 slogs knivströmbrytaren till vid tryckpunkten på stora torget, vilket fick Kungsbackas gator att lysas upp av ett nytt strålande elljus.

I november 1918 begärde Tyskland vapenstillestånd vilket blev början till slutet på världskriget. Några veckor senare genomfördes ett betydande demokratigenombrott i Sverige. Den 18 december 1918 beslutade riksdagen att rösträttens graderade skala skulle upphöra i de kommunala valen. I fortsättningen gällde allmän och lika rösträtt för såväl män som kvinnor. Under 1919 och 1921 infördes också allmän och lika rösträtt i riksdagsvalen.

Under 1910-talet började också ett modernt partiväsende att växa fram i Kungsbacka. År 1911 bildades både Kungsbacka Frisinnade förening och Kungsbacka Afdelning av Hallands Moderata Valmanförbund. Efterföljande år bildades även en socialdemokratisk arbetarkommun. År 1917 bildade dessutom Bondeförbundet i Vallda och i Tölö en lokal sockenförening, och år 1918 bildade Jordbrukarnas Riksförbund en sockenförening i Fjärås.

1923–1938 (Werner Larsson

Valet till riksdagens andra kammare 1921 var första valet som genomfördes efter den allmänna rösträttens införande. Antalet röstberättigade hade ökat med omkring två miljoner, från en femtedel till drygt halva Sveriges befolkning. Rösträtten var dock fortfarande begränsad och bland annat fick så kallade sinnesslöa, kriminella och omyndigförklarade inte rösta.

Valet 1921 var också första gången en kvinna valdes in i riksdagen. Kerstin Hasselgren (1872–1962) valdes då in i första kammaren. Vid 1919 års kommunalval fick också stadsfullmäktige sin första kvinnliga ledamot när Alvina Sofia Lagergren (1880–1967) valdes in i församlingen.

Under det sena 1920-talet upphörde också Kungsbackas karaktär av agrar köpstad då många av stadens ladugårdar byggts om till verkstäder, lagerlokaler, butiker eller bostäder. Under 1920-talet och 1930-talet uppfördes dessutom Östra Villastaden och något decennium senare Västra Villastaden. Staden växte också med egnahemshus vid Järnvägsgatan och med flerfamiljsvillor norr om Västra Villastaden. År 1935 invigdes också ett nytt stadshus, som förutom kommunal administration, även rymde stadshotell, festvåning, bibliotek, badavdelning, polisstation och systembolag.

1939–1954 (Daniel Ysander)

I september 1939 kastades världen återigen in i ett världskrig. Världskriget som utkämpades under sex års tid involverade de flesta av världens nationer. Sverige som förklarat sig neutralt under kriget upplevde under efterkrigsåren en blomstrade ekonomi och en industri som gick på högvarv. Samtidigt fortsatte utbyggnaden av välfärdsstaten.

Många städer, kommuner, köpingar och municipalsamhällen hade emellertid svårt att klara de ökade kraven på social service, omsorg och utbyggnad av infrastruktur. Kommunerna var helt enkelt för små. Efter utredning under 1940-talet beslutade riksdagen 1946 om kommunsammanslagningar. Den så kallade storkommunreformen som trädde i kraft 1952 innebar att antalet kommuner halverades från 2 498 till 1 037.

För Kungsbacka innebar reformen att de tidigare landskommunerna Fjärås, Förlanda och Hanhals bildade Fjärås kommun; landskommunerna Frillesås, Gällinge, Idala, Landa och Ölmevalla bildade Löftadalen kommun; landskommunerna Vallda och Släp bildade Särö kommun och landskommunerna Tölö och Älvsåker bildade Tölö kommun. Endast landskommunen Onsala och stadskommunen Kungsbacka förblev oförändrade.

1955–1973 (Erik Johansson)

Efterkrigsårens blomstrande ekonomi och utbyggnaden av välfärdsstaten förändrade under stadskommunen Kungsbackas sista decennier stadens karaktär. Staden som fram till 1950-talet hade behållit sin småborgerliga prägel fick nu tydligare inslag av industrier samtidigt som inflyttningen ökade. Områden med små radhus, villor och flerbostadshus i funktionalistisk stil byggdes på Tingberget och i Gårdskulla och staden växte längs med Kungsgatan.

Under perioden sker också omfattande utbyggnad inom i stort sett alla välfärdsområden: barnstugor och skolor, gator och äldreomsorg, vatten och avlopp samt ett nytt vattenverk med vatten från sjön Lygnern i Fjärås. 1952 års storkommunsreform följdes dessutom av ytterligare kommunsammanslagningar genom 1962 års kommunblocksreform. Varje kommun skulle nu bestå av en centralort med omland samt minst 8 000 invånare. Detta fick till följd att antalet kommuner minskade från 1 037 till 278. Samtidigt utmönstrades begreppen stad, köping och municipalsamhället. För Kungsbacka innebar kommunreformen att Tölö kommun gick med i Kungsbacka kommun 1969, Särö kommun anslöt 1971 och Fjärås kommun, Löftadalen kommun och Onsala kommun slutligen 1974.

1974–1985 (Gösta Petersson)

Vid den nybildade kommunens första mandatperiod var efterkrigsårens guldålder över. Oktoberkriget 1973 mellan Israel och grannländerna Egypten och Syrien blev inledningen på oljekrisen och ransoneringar av drivmedel, bränsle, värme och varmvatten. Snart följde också kriser inom såväl stål- som varvsindustrin.

Detta hindrade inte befolkningsökningen i kommunen. År 1862 hade Kungsbacka stad 539 invånare (vilket gjorde staden till en av de minsta städerna i Sverige). Vid sekelskiftet 1900 hade antalet ökat till 961. Invånarantalet ökade sedan stadigt och uppgick vid 1930 till 2 017 personer. Vid inledningen av 1960-talet bodde 5 020 personer i staden och vid kommunsammanslagningen 1974 var antalet omkring 9 500 personer. I kommunen som helhet bodde nu 36 729 invånare. Tio år senare var invånarantalet i kommunen 47 700 personer.

År 1971 fick Sverige en enkammarriksdag som var både direktvald och proportionellt utsedd. Några år senare moderniserades dessutom regeringsformen vilket bland annat förändrade statschefens roll. I 1974 års regeringsform utgår all makt från folket och folkstyret förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och kommunal självstyrelse.

1985–1988 (Ingvar Forsberg)

Under 1970- och 1980-talet fortsatte utbyggnaden av Kungsbacka stad. Efter kommunsammanslagningen förtätades de ”luckor” som fanns i staden i syfte att bygga ihop Kungsbacka och Hede. Som en reaktion på det storskaliga byggandet under tidigare perioder uppfördes den nya bebyggelsen i småskaliga kvarter med en blandning av hus och bostadsformer. Under den här tiden uppförs bland annat Kolla, Apotekarängen och Bäckmans gård i Varla.

Under 1987 förvärvades godset Tjolöholm av Stiftelsen Tjolöholm som bildats av Kungsbacka kommun och Västkuststiftelsen. Syftet med stiftelsen var att äga och förvalta egendomen och att utveckla verksamheterna inom kulturområdet och för turism och friluftsliv.

Tjolöholm omnämns redan 1231 i en förteckning över jordinnehav. Gården Thiulfö tillhörde då den danske kungen Valdermar Sejr och fanns kvar i danska kronans ägo fram till 1597. Därefter hade godset flertalet olika ägare innan det köptes av makarna Dickson 1892. De efterföljande åren genomfördes såväl ombyggnad av slottet som uppförandet av nya byggnader i dess anslutning samt omfattade nyplantering av skog i det angränsande området, vilket gett byggnaderna och områdena dess nuvarande karaktär.

1988–1992 (Bengt Hammarberg)

Sedan andra världskrigets slut hade Europas länder varit indelade i västligt och östligt sinnade. Den järnridå som sänks över kontinenten efter krigsslutet från Stettin vid Östersjön till Trieste vid Adriatiska havet började i slutet på 1980-talet att falla sönder.

Efter en våg av strejker gick den polska regeringen 1988 med på att förhandla med fackföreningen Solidaritet. De politiska protesterna spred sig efter detta som en löpeld till andra östeuropeiska länder. När Ungern öppnade sin gräns mot Österrike i maj 1989 skapades en reell spricka i järnridån. Den 9 november 1989 föll Berlinmuren. Två år senare upplöstes dessutom Sovjetunionen, vilket fick till följd att de flesta östeuropeiska kommunistregimer föll och ersattes med demokratiskt valda regeringar.

Den 1 januari 1989 blev också rösträtten i allmänna val verkligen allmän och lika. Det juridiska begreppet omyndigförklarad ersattes av ett förvaltarskap. Den som stod under förvaltarskap fick, till skillnad från en omyndigförklarad person, rösta i de allmänna valen. Vid 1990-talets inledning genomfördes också en kommunalisering av skolan. Kommunerna fick ett odelat arbetsgivaransvar för personalen samt ansvar att fördela resurserna inom skolväsendet.

1992–1994 (Jan Börjesson)

Kungsbackas kraftiga befolkningsökning under 1900-talet innebar att kommunen kontinuerligt behövde planera för nya bostäder och bostadsområden. I den fördjupade översiktsplan som kommunfullmäktige antog 1994 pekades Kolla, östra och södra Hammerö, norra Forsgården, Voxlöv och Björkris ut som områden där staden kunde växa det närmaste decenniet. Befolkningsutvecklingen förde också med sig ett ökat behov av förbättrade kommunikationsmedel. För att möta detta behov tillkom pendeltåget mellan Kungsbacka och Göteborg 1992.

Den 13 november 1994 genomfördes den rådgivande folkomröstningen om EU-medlemskap i Sverige. När rösterna var räknade stod det klart att 52,3 procent röstat för ett medlemskap, 46,8 procent röstat emot och 0,9 procent röstat blankt. Folkomröstningen blev vägledande och sedan den 1 januari 1995 är Sverige medlem i Europeiska unionen.

Med medlemskapet följde förutom full tillgång till den inre marknaden och fri rörlighet inom unionen också en rättsordning som bedöms ha direkt eller indirekt påverkan på ungefär hälften av de ärenden som behandlas av fullmäktigeförsamlingarna runt om i Sveriges kommuner och regioner.

1994–1998 (Alf Olofsson)

Det agrara samhälle som länge präglat Kungsbacka började under 1900-talet alltmer att försvinna. Den kulturminnesvård som traditionellt sett varit inriktad på kyrkor och fornlämningar började i slutet av 1800-talet även att uppmärksamma den äldre folkliga kulturens byggnader och redskap. Äskhults by i Fjärås var med sina fyra gårdar från 1700- och 1800-talet ett exempel på sådana byggnader och omgivningar. Byn genomförde storskifte 1825 och laga skifte 1864. Gårdarna splittrades emellertid inte vilket var sedvanligt vid skiftesreformen utan ligger kvar på sina ursprungliga platser, något som är unikt i Sverige.

För att bevara kulturlandskapet bildades Stiftelsen Äskhults Gamla By 1963. Äskhult har efter det byggnadsminnesförklarats (1981) och utgör sedan 1987 ett riksintresse för kulturmiljövården.

År 1997 förvärvades hela byns ägoområde av Västkuststiftelsen. Ett 135 hektar stort område förordnades samtidigt som naturreservat. Under 2004 omvandlades området till ett kulturreservat med syftet att bevara byn och återskapa och levandegöra kulturlandskapet med bebyggelse, bytomt, inägor och utmark som det gestaltade sig strax före den agrara revolutionen och storskiftet 1825–1827.

1998–2000 (Marianne Melkersson)

I januari 2000 antog kommunfullmäktige en ny detaljplan för Kungsmässan för att möjliggöra en utbyggnad av varuhuset. Kungsmässan uppfördes redan 1955 men var då en textilfabrik. År 1973 invigdes varuhuset Kungsmässan – namnet lär härstamma från åren 1966–1972 då lokalerna användes som båtmässa. Inledningsvis innehöll varuhuset 25 butiker, vilket efter utbyggnaden 1984 blev 50 butiker. Efter utbyggnaden kring millenniumskiftet kunde Kungsmässan vid nyinvigningen 2001 stoltsera med hela 81 butiker. Under 2010-talet genomfördes ytterligare utbyggnad och under 2019 innehöll köpcentret omkring 100 butiker, caféer och restauranger.

Den 1 januari 2000 skiljdes Svenska kyrkan formellt från staten. Den svenska lutheranska enhetskyrkan som formats under reformationen på 1500-talet hade under stormaktstiden en stark koppling till staten. Kyrkolagen uppställde krav om dop och regelbundna besök vid nattvarden. Först vid toleransediktets utfärdande 1781 fick främmande kristna trosbekännare rätt att utöva sin religion. 1873 års dissenterlag innebar att det blev möjligt att lämna stadskyrkan (dock under förutsättning att personen upptagits i ett annat godkänt samfund). Förbehållslös frihet att lämna statskyrkan infördes så sent som 1952 genom religionsfrihetslagen.

2001–2002 (Kenneth Nilsson)

Vid inledningen av det nya seklet initierade riksdagspartierna i Halland bildandet av Hallandsförbundet (sedermera kommunalförbundet Region Halland). Kommunalförbundet skulle vara en gemensam organisation för de halländska kommunerna och landstinget i Halland med syftet att ta till vara länets möjligheter och främja dess utveckling.

I samband med att lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län trädde i kraft den 1 januari 2011 upplöstes kommunalförbundet. Bildandet av kommunalförbund och regioner var något som låg i tiden. Genom medlemskapet i Europeiska unionen följde också idéerna om regional utvecklingspolitik inom det som kommit att kallas regionernas Europa.

Ett annat fenomen som också låg i tiden var införandet av styrmodeller från det privata näringslivet med konkurrensutsättning och marknadsprinciper i offentlig sektor. Inslag av dessa idéer kunde skönjas när kommunfullmäktige i november 1999 införde en beställar- och utförarorganisation samt i april 2001 när kommunfullmäktige möjliggjorde alternativa driftsformer för kommunens verksamheter och verksamhet i annan regi.

2002–2010 (Larry Söder)

När Kungsbacka gjorde en ny översiktsplan 2006 var inriktningen att staden skulle växa till att bättre motsvara en kommun av sin storlek genom förtätning, nyexploatering och omvandling av redan bebyggd mark. Nya områden som uppfördes under denna period är såväl småskaliga Tölö ängar och Smekalles äng som ett par punkthusområden. I Aranäs stadsdel byggdes en ny kvartersstad i större och högre skala och närbelägna Aranäsgymnasiet förnyades och byggdes till med en teater. Även Elof Lindälvs gymnasieskola förnyades och byggdes ut under perioden. Dessutom genomfördes ombyggnation av järnvägsstationen som nu blev ett nytt resecentrum.

I juni 2009 fattar riksdagen beslut om att låta värnplikten i Sverige vila i fredstid. Den allmänna värnplikten, som infördes 1901 och som omfattade varje svensk man, skulle nu ersättas med en personalförsörjning som byggde på frivillighet. Avsikten var att skapa en modern försvarsmakt med stående, fullt bemannade, samövade och materiellt uppfyllda förband. Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i Sveriges närområde fick emellertid till följd att den allmänna värnplikten återinfördes under 2017. Värnplikten skulle nu dessutom omfatta både män och kvinnor.

2010–2014 (Hans Forsberg)

Under senare delen av 1990-talet och inledningen av 2000-talet blev digitaliseringen alltmer en del av svenskarnas vardag. Datorn blev allt vanligare i såväl de svenska hemmen som i arbetslivet. Vid millennieskiftet hade varannan svensk tillgång till internet hemma. År 2012 hade andelen ökat till 89 procent. Vid inledningen av 2010-talet kom nästa digitaliseringsvåg med mobiltelefoner med internetuppkoppling som möjliggjorde nya sätt att dela information och interagera med omvärlden.

Digitaliseringens framfart märktes även av i Kungsbacka. Under 2013 inleddes projektet Kungsbacka 2020 som syftade till att tillvara digitaliseringens möjligheter för att kommunen skulle bli effektivare, smartare och skapa en enklare vardag för invånarna och företag. Inom projektet fortsatte utbyggnaden av kommunens bredbandsnät, en ny webbplats med e-tjänster lanserades och en förstudie om e-arkiv genomfördes.

Kommunen införde också en digital nämndadministration med digitala utskick av kallelse och sammanträdeshandlingar samt digital justering av sammanträdesprotokoll, något som Kungsbacka var först i Sverige med att införa.

2015–2018 (Per Ödman)

I april 2017 fattade kommunfullmäktige beslut om en av kommunens dittills största investeringar när investeringsmedel om 426 miljoner kronor avsattes för uppförandet av Kungsbacka badhus samt 100 miljoner kronor för infrastruktur och park runt badhuset. Planeringen hade inletts redan i juni 2015 när uppdrag lämnades om lokalisering av det nya badhuset samt upprättandet av en långsiktig strukturbild för utveckling av Inlags idrottsområde. Den 9 maj 2020 var det så dags för invigning av badhuset.

Under kommunfullmäktiges sammanträde i september 2018 väcktes också en motion om att komplettera kommunfullmäktigesalen med porträtt på kommunfullmäktiges ordförande från kommunsammanslagningen 1974 fram till dags datum. Sedan tidigare fanns porträtt på alla ordföranden från 1863 till 1973. I motionen framhölls att kompletteringen med ordförandeporträtt skulle knyta ihop svunna tider med nutid och bidra till en historisk överblick.

Kommunfullmäktige biföll motionen och beslutade samtidigt att respektive porträtt i porträttsamlingen skulle kompletteras med en historisk ögonblicksbild från tidsperioden.

2018–2023 (Anders Ekström)

Under inledningen av 2020-talet kom demokratin både att prövas och uppmärksammas.

I slutet av december 2019 rapporterade Världshälsoorganisationen (WHO) om ett lokalt utbrott av lunginflammation i staden Wuhan i Kina. Det nya viruset spreds snabbt över världen och den 11 mars 2020 klassades covid-19 som en global pandemi. Pandemin fick stor påverkan på människors vardag och möjligheten att träffas och resa. Pandemin påverkade även kommunfullmäktiges och nämndernas sammanträden som under 2021 och 2022 övergick från att vara fysiska till att bli digitala.

När kommunfullmäktige i mars 2022 återigen kunde sammanträda på plats i kommunfullmäktigesalen blev det också möjligt att uppmärksamma demokratins 100-årsjubileum. Riksdagens talman Andreas Norlén höll ett föredrag om den allmänna rösträttens införande och om demokratins framtida utmaningar.

I slutet av 2023 uppmärksammades dessutom Kungsbacka kommuns 50-årsjubileum. Med anledning av jubileet utformades minnesmedaljer till kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare och historieprofessorn Dick Harrison höll ett föredrag om den lokala demokratins utveckling.