Demens

Demens är ett samlingsnamn och en diagnos för en rad symtom som drabbar hjärnans funktioner.
Personer som drabbas av demenssjukdom får ofta sämre minne och det blir svårare att klara av vardagliga sysslor. Andra förmågor som påverkas negativt av sjukdomen är förmågan att kommunicera, tidsuppfattning och förmågan att orientera sig.
Den vanligaste sjukdomen är Alzheimer som står för 60–70 procent av alla med demenssjukdom men det finns flera andra sjukdomar såsom exempelvis vaskulär demens, Lewy body-demens och frontallobsdemens.
Vanliga symtom är till exempel oro, nedstämdhet och förändringar i beteendet. Symtomen leder till att personer med demenssjukdom har svårt att klara sig själva och behöver stöd från anhöriga, eller från kommunen om man inte har någon anhörig.
Vad kan jag få hjälp med?
Kommunen erbjuder olika former av stöd. Det finns stöd att få för personen som drabbats av demenssjukdom, men det finns också stöd att få för anhöriga. Detta är exempel på vad kommunen kan hjälpa till med:
- Rådgivning, samtal och stöd både för den som är sjuk och för närstående
- Hembesök
- Förmedla kontakt med biståndshandläggare för att ansöka om att få hemtjänst
- Anhörigstöd
- Hjälp med att ansöka om färdtjänst
- Ansökan till dagomsorg för personer med demenssjukdom
- Erbjuda deltagande i anhörigutbildning för både make och maka samt vuxna barn
- Kontakt med arbetsterapeut eller fysioterapeut för att få information om hjälpmedel som kan förenkla vardagen
När ska jag söka hjälp och vad är normalt åldrande?
Du ska söka hjälp om du känner symtom som inte funnits tidigare, som till exempel svårigheter med minnet eller att du tappar namn eller ord. Det kan också handla om att du har svårt att praktiskt genomföra saker som du tidigare har klarat av. Det ska inte vara symtom som är tillfälliga utan som varit bestående under en längre tid, cirka sex månader. Du ska alltid ta kontakt med din vårdcentral om du får symtom som beskrivits ovan. Det är alltid där du börjar utredningen av eventuell demenssjukdom.
Det är normalt att glömma ibland men komma på efter ett tag. Det är också normalt att bli långsammare i både tankar och handlingar när man blir äldre men det behöver inte betyda att man har en demenssjukdom.

När ska jag kontakta kommunen respektive vårdcentralen?
Om du eller någon i din omgivning upplever att du fått sämre minne eller ett förändrat beteende så ska du i första hand vända dig till din vårdcentral. Där finns en demenssamordnare/äldresköterska som hjälper dig vidare med eventuell minnesutredning.
Kommunens demenssjuksköterska
Det finns en demenssjuksköterska i kommunen. Demenssjuksköterskan är till för dig som ännu inte har haft något behov av hjälp av kommunen, men som vill veta mer om vilket stöd det finns i kommunen. Demenssjuksköterskan kan även hänvisa dig till din vårdcentral vid behov. Demenssjuksköterskan håller även i utbildningar för anhöriga.
Demenssjuksköterska
Anna Lena Werdien
anna-lena.werdien@kungsbacka.se
0300-838625
Kommunens demenssamordnare
Det finns även en demenssamordnare i kommunen. Demenssamordnaren finns som ett stöd för dig som har en demenssjukdom och har hjälp av kommunen med t.ex. hemtjänst eller trygghetslarm. Demenssamordnare finns också som stöd för dina anhöriga. Demenssamordnaren erbjuder samtal, både med dig som har en demenssjukdom och med anhöriga och gör hembesök utifrån önskemål och behov. Till exempel kan demenssamordnaren vara stödjande i sjukdomen och ge tips och råd kring exempelvis bemötande.
Demenssamordnare
Camilla Wall
camilla.wall@kungsbacka.se
0300-838624
Annas led - demensvård i Halland
Annas led är en modell som beskriver hur arbetet och samarbetet kring demensvården bör fungera i vårdkedjan mellan närsjukvård, specialistvård och kommunerna i Halland. Modellen används av de som arbetar med demens men är också ett bra verktyg för den som är drabbad eller anhöriga.
God vård - Annas led (Region Halland) Länk till annan webbplats.
