Hoppa till innehåll
Generation Peps logotyp

Kungsbacka kommun är stolta över att vara en del av Generation Pep! Här kan du läsa mer om vårt gemensamma arbete för att främja barn och ungas hälsa – ett engagemang som verkligen gör skillnad.

Varför behövs Pep kommun?

De flesta förutsättningarna för barn och ungas hälsa skapas lokalt, i våra kommuner. Det folkhälsoarbete och de främjande insatser som görs i den kommunala kontexten är därför av central betydelse för en god hälsoutveckling såväl lokalt som för samhället i stort. Det finns 290 kommuner i Sverige – mediankommunen har 16 000 invånare och det finns därför stora lokala skillnader. Arbetet med Pep kommun syftar till att skapa en röd tråd mellan flera olika delar av kommunen där barn och ungas hälsa ska genomsyra många olika arenor. Det finns en tydlig målsättning att kommunen själva ska hitta de arbetssätt som lämpar sig bäst i den lokala kontexten.

I Pep kommun 2.0 ingår 25 kommuner i Sverige. De räknar med att ta in tio nya efter årsskiftet 2024 till 2025.

Pep kommun - sju investeringar för hälsa

Arbetet med Pep kommun bygger på ISPAH:S (International Society for Physical Activity and Health) investeringar för att främja fysisk aktivitet. Investeringarna är vetenskapligt förankrade och har visat sig vara effektiva. Investeringarna fungerar var och en för sig, men bäst effekt blir om flera åtgärder kombineras och implementeras på ett systematiskt sätt.

1. Skolbaserade och förskolebaserade program

Skolbaserade program erbjuder en samlad strategi som engagerar och berör hela skolan; genom policyer, bra miljöer och långsiktigt hållbara satsningar för att främja fysisk aktivitet och goda matvanor. Involverar alla som är delaktiga i skolans arbete, såväl skolledning, lärare och annan skolpersonal som föräldrar och elever. Evidensbaserade strategier för att främja fysisk aktivitet inom skolan är: främjande av aktiva transporter till och från skolan, aktiva klassrum, idrottsundervisning av hög kvalitet, rastaktiviteter, aktiviteter i anslutning till skoldagens slut.

2. Aktiv transport

Att erbjuda strategier och insatser för att främja gång, cykling, kollektivtrafik till och från olika platser är ett praktiskt och hållbart sätt att öka den dagliga fysiska aktiviteten för många människor. Att skapa en attraktiv och tillgänglig infrastruktur för gång och cykel, minskade avstånd till kollektivtrafik och att planera för fysisk aktivitet vid ny- och ombyggnationer är insatser dom fungerar.

3. Hälsofrämjande matmiljöer

Att erbjuda samlade insatser för en god matmiljö som underlättar goda val. Vår matmiljö, alltså den sociala och fysiska miljö som vi lever i, påverkar både hur vi förhåller oss till och konsumerar mat. Förändring i konsumtionsmönster beror till stor del på faktorer utanför individen, det vill säga den sociala och fysiska miljö som vi lever i. Vår matmiljö påverkar hur vi förhåller oss till mat, matpreferenser och kan också påverka mängden mat vi äter. Med matmiljö avses även; utbud, pris, marknadsföring, smak, tillgänglighet, kultur och sociala normer.

4. Barnrättsperspektivet – barns rätt till hälsa

Grundläggande för allt arbete. Sätter barnets bästa i första rummet. För att göra detta krävs förståelse för tre begrepp:

  • Se världen ur barnets ögon
  • Vad barnet själv upplever och beskriver
  • Barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen

5. Hälsofrämjande samhällsplanering och stadsplanering

Sättet på vilket städer och samhällen planeras och utformas påverkar många av våra medvetna och omedvetna beteenden. Exempel på strategier som bidrar till hälsofrämjande miljöer är; närhet till parker och grönområden, närhet till service som butiker, skolor, fritidsaktiviteter och arbetsplatser, samt attraktiv och tillgänglig infrastruktur för gång, cykel och kollektivtrafik.

6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande insatser, som att ge råd om levnadsvanor såsom matvanor och fysisk aktivitet, har visats vara både kostnadseffektiva och effektiva. Riktlinjer och system bör utvecklas för att stödja integrering av rådgivning i vårdrutiner inom exempelvis MVC, BVC, tandvård, primärvård, elevhälsa etc.

En förstärkande faktor är om arbetet som utgår från hälso- och sjukvården kombineras med samverkan med lokalsamhället.

7. Idrotts och fritidsaktiviteter för alla

Genom att se till att det finns tillgängliga och lämpliga platser för fysisk aktivitet, såväl utomhus som inomhus med möjlighet till både informella och formella aktiviteter kan deltagande främjas för personer i alla åldrar.

Exempel på vad vi gör i Kungsbacka kommun

Friskvårdsgruppen och Aktivitetsgruppen

Samverkansmodell mellan kommun, region samt lokalt förenings- och näringsliv. Barn och unga i behov av särskilt stöd får delta i fritidsaktiviteter som skapar rörelseglädje och ett socialt sammanhang som stärker deras självkänsla.

Mötesplats idrott samt Mötesplats idrott junior

Ung i Kungsbacka anordnar rörelsesatsningarna Mötesplats idrott från 12 år, samt Mötesplats idrott junior från 6 år med förälder. Rörelseglädje och prova på olika aktiviteter i samband med skoldagens slut.

Paraidrotten

Samarbete med föreningar som erbjuder prova på av olika idrotter. Möjliggöra för fler att delta i föreningslivet på sina villkor.

På egna ben

En utmaning för mellanstadieklasser att ta sig till skolan utan att bli skjutsade med bil. Syftet är att sätta barn i rörelse och öka deras självkänsla. Utmaningen är uppbyggd som en poängjakt – där klasserna tävlar mot varandra.

Hälsofrämjande matmiljöer

Ett exempel på en lyckad satsning under våren 2025 är införandet av knäckebrödsmellanmål på fyra högstadieskolor – ett test som tagits emot mycket positivt. Eleverna har under större delen av skoldagen haft tillgång till knäckebröd och vatten för att på så vis lättare ha möjlighet att hålla orken uppe hela skoldagen ut.

Under hösten 2025 utvecklar och samordnar vi måltidsråden på skolorna för att utveckla elevinflytandet i arbetet med att erbjuda hållbara måltider som bidrar till en långsiktigt god folkhälsa.

Matsvinnet mäts dagligen och allt mer fokus läggs på maten i magen i stället för maten i soptunnan. Ingen mat gör nytta förrän den hamnat i magen.

Hälsofrämjande stadsplanering

Vi jobbar aktivt med att skapa grönska i stadskärnan och strävar efter att skapa trygga miljöer som lockar till vistelse, samvaro och rörelse – inte minst för barn och unga. Detta gör vi bland annat genom att anlägga stadslekplatser.

Om Generation Pep

Generation Pep är en icke-vinstdrivande organisation som arbetar för att alla barn och unga ska ha rätten och möjligheten att leva ett aktivt och hälsosamt liv, genom att sprida kunskap och skapa engagemang i hela samhället. Med gemensamma kraftansträngningar vill Generation Pep att Sverige ska må bättre. Bakom initiativet står Kronprinsessparet och en rad samhällsaktörer, allt ifrån företag, universitet, myndigheter, stiftelser och ideella organisationer.

Se en film Generation Pep - vi vill att alla ska må bättre (Youtube) Länk till annan webbplats.

Relaterade länkar