För dig som arbetar inom vården eller socialtjänsten

Personer som leker tillsammans i ett rum

Barn och unga kan utsättas för kränkningar, hot, sexuella övergrepp och annan utsatthet i digitala miljöer. Du som möter barn och unga inom vård eller socialtjänst har en viktig roll i att upptäcka utsatthet, våga fråga och se till att barnet får rätt stöd.

Utsattheten syns inte alltid

Det finns inga enskilda tecken som visar att ett barn är utsatt på nätet. Förändringar i mående, beteende eller relationer kan ha många orsaker. Digital utsatthet kan vara en av dem.

Därför kan frågor om barnets digitala vardag vara en naturlig del av samtalet, särskilt när barnet visar tecken på psykisk ohälsa, stress eller annan utsatthet.

Våga fråga om det digitala livet

Digital utsatthet är inte alltid det barnet själv söker hjälp för. Därför kan du behöva fråga om barnets digitala liv för att få en helhetsbild av barnets situation och mående.

Börja gärna med breda frågor om barnets digitala vardag och ställ mer konkreta frågor efter hand. Ha ett lugnt och icke-dömande förhållningssätt och visa att barnet kan berätta även om hen själv har gjort något som känns fel eller som hen ångrar.

Frågor om barnets digitala vardag

  • Hur brukar du använda nätet och sociala medier?
  • Hur brukar du må när du har varit online?
  • Finns det någon kontakt på nätet som gör dig orolig, stressad eller ledsen?
  • Finns det något som händer på nätet som påverkar dig även när du inte är online?

Frågor om utsatthet

  • Har någon skrivit eller gjort något på nätet som känts obehagligt eller gjort dig rädd?
  • Har någon pressat dig att skicka bilder, filmer eller prata om sex?
  • Har någon hotat, kontrollerat eller försökt få dig att göra saker du inte vill?
  • Finns det någon du egentligen skulle vilja blockera eller sluta ha kontakt med, men inte vågar?
  • Har någon spridit eller hotat att sprida en bild eller film på dig?

Frågor om relationer och kontroll

  • Finns det någon på nätet som vill att du alltid ska svara eller vara tillgänglig?
  • Vad händer om du inte svarar eller gör som personen vill?
  • Finns det någon som vill veta var du är, vem du är med eller vad du gör?
  • Har någon bett dig hålla er kontakt eller det ni pratar om hemligt?
  • Har någon fått dig att känna att du är skyldig personen något?
  • Har någon bett dig göra saker som du egentligen inte vill göra?
  • Finns det någon du skulle vilja sluta ha kontakt med eller blockera, men inte vågar?
  • Hur påverkar kontakten din vardag och hur du mår?

När ett barn berättar

Hur du reagerar när ett barn berättar kan påverka om barnet vill fortsätta berätta och ta emot hjälp.

Lyssna lugnt och visa att du tar det barnet berättar på allvar. Undvik frågor som kan uppfattas som att barnet själv bär ansvar för det som har hänt.

Du kan du till exempel säga:

  • Tack för att du berättar.
  • Det som har hänt är viktigt att ta på allvar.
  • Du ska inte behöva hantera det här ensam.
  • Vi ska tillsammans se vilken hjälp du behöver.

Barnet kan behöva hjälp även om barnet själv har deltagit i något eller gjort något som barnet ångrar. Försök att förstå hela situationen och vilket stöd och skydd barnet behöver.

När ett barn behöver stöd eller skydd

Utifrån det barnet berättar, behöver du bedöma behovet av fortsatt stöd och skydd. Det kan till exempel handla om barnets psykiska mående, risk för fortsatt utsatthet, hot, sexuell exploatering eller fortsatt spridning av bilder och filmer.

Om du misstänker att ett barn far illa ska du följa verksamhetens rutiner. Du som arbetar inom bland annat vård, omsorg eller socialt arbete har skyldighet att anmäla oro för barn som far illa.

Digital utsatthet kan se olika ut

Digital utsatthet kan ske i sociala medier, spel, chattar och andra digitala miljöer. Det som händer på nätet och utanför nätet hänger ofta ihop.

Det kan till exempel handla om:

  • kränkningar, mobbning och trakasserier,
  • hot och kontroll,
  • grooming och manipulation,
  • sexuella övergrepp och sexuell exploatering,
  • press att skicka nakenbilder eller annat sexuellt material,
  • spridning av bilder, filmer eller känsliga uppgifter,
  • ekonomiskt utnyttjande eller att dras in i kriminalitet.

Digital utsatthet kan vara återkommande och svår att komma undan. Bilder, filmer och annan information kan också fortsätta att spridas efter att den ursprungliga händelsen är över.

Så kan digital utsatthet påverka barn och unga

Barn och unga reagerar på olika sätt. Digital utsatthet kan påverka både den psykiska och fysiska hälsan, relationer och vardagen.

Var uppmärksam på exempelvis:

  • oro, nedstämdhet eller stark stress,
  • sömn- och koncentrationssvårigheter,
  • huvudvärk, magont eller andra kroppsliga symtom,
  • rädsla, skam eller skuldkänslor,
  • isolering eller svårigheter att lita på andra,
  • självskadebeteende eller suicidtankar.

När bilder eller filmer har spridits kan utsattheten upplevas som att den aldrig tar slut. Material kan finnas kvar och spridas på nytt, vilket kan innebära upprepade kränkningar.