Om kroppshets och doping på sociala medier

Barn och unga möter mycket innehåll om träning, muskler och kosttillskott, inte minst i sociala medier. Reklam och inlägg från influencers kan ge intrycket av att kosttillskott är en enkel eller nödvändig väg till bättre träningsresultat eller ett visst utseende.

Kosttillskott är livsmedel och omfattas inte av samma kontroll som läkemedel. Det innebär bland annat att den som säljer produkten ansvarar för att den är säker och korrekt märkt. Det har också förekommit kosttillskott som innehållit förbjudna eller odeklarerade ämnen.

Enligt Antidoping Sverige finns det ett samband mellan användning av kosttillskott och en ökad risk för dopning. Det betyder inte att den som använder kosttillskott kommer att börja använda dopningsmedel, men det är en viktig risk att känna till och prata om.

Dopningsmedel, till exempel anabola androgena steroider (AAS), kan ge allvarliga fysiska och psykiska biverkningar och leda till beroende.

Så kan skolan arbeta förebyggande

Skolan kan hjälpa elever att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till budskap om träning, kropp och kosttillskott.

I undervisningen och andra samtal med elever kan ni till exempel:

• prata om kroppsideal och prestationskrav i sociala medier
• diskutera hur influencers, reklam och marknadsföring påverkar våra val
• träna eleverna i att granska påståenden om kosttillskott och snabba träningsresultat
• prata om skillnaden mellan kosttillskott och dopningsmedel
• ge eleverna kunskap om mat, träning, sömn och återhämtning
• uppmuntra elever att söka information från tillförlitliga källor.

Om du känner oro för en elev kan du ta stöd av elevhälsan och följa skolans rutiner.