Kungsbacka genom tiderna

I istidens spår

Fjärås bräcka är en plats där Kungsbackas allra tidigaste historia både syns och går att uppleva. Bräckan är en stor ändmorän som består av så kallat isälvsmaterial, ett jordlager med grus, sand och större stenblock som isälven, smältvattnet från inlandsisen, förde hit.

Här har människor vandrat och levt sedan stenåldern. I landskapet finns lämningar och spår som visar var de färdades och hur de brukade jorden med enkla metoder och redskap. På Fjärås Bräcka och på många andra platser i kommunen finns fornlämningar i form av gravar, ofta markerade på kartor eller med skyltar i terrängen. Skyltarna hittar du också på vår digitala karta.

Vid Fjärås Bräckas sluttning ligger Li gravfält från yngre järnåldern. Det är ett av Sveriges största gravfält med över hundra resta stenar.

Tidig medeltid

Handelsplats vid Kungsbackaån

Mot slutet av vikingatiden och in på tidig medeltid växte ett handelscentrum fram vid Kungsbackaån. När villaområdet på Varlaplatån byggdes på 1990-talet hittade arkeologer rester av byggnader och föremål från tiden mellan år 900 och 1150. Bland fynden fanns också material från andra länder, vilket visar att platsen hade handelsförbindelser både med England och på kontinenten.

På andra sidan ån, vid dagens Tölö kyrka, har människor bott sedan stenåldern. I början på 1000-talet utvecklades platsen till ett viktigt ekonomiskt och politiskt–religiöst centrum. Vid utgrävningar hittade arkeologer rester av en stavkyrka från 1000-talet, en tid när man övergick från asatro till kristendom och de första kyrkorna började byggas. Stavkyrkan låg norr om platsen där Tölö kyrka ligger idag. På 1200-talet fanns här också en kungsgård, en gård som låg under kungen och förvaltade ett kringliggande område.

Se filmen om Tölö - Norra Hallands första Handelscentrum (bygdenberattar.se) Länk till annan webbplats.

Medeltid

Hunehals borg och handelsstaden Koningsbakkae

Slutet av 1200-talet och början av 1300-talet var oroliga tider i norra Halland. Jacob Nielsen, greve av Norra Halland, anklagades för mordet på den danske kungen. Han förskansade sig på sin borg Hunehals, som han lät förstärka och bygga ut. Han lät också uppföra en borg i Varberg, som är dagens Varbergs fästning.

Läs om Hunehals borg (visitkungsbacka.se). Länk till annan webbplats.

Norra Halland befann sig under den tiden geografiskt i ett maktpolitiskt centrum på gränsen mellan tre nordiska riken. Hunehals borg hade ett strategiskt läge och Ingeborg Håkansdotter, enda barnet till Norges kung Håkon och mor till blivande kung Magnus, bodde växelvis där och på Varbergs borg för att bevakade området.

Under medeltiden var Kungsbacka en dansk gränshandelsplats och under en tid Danmarks minsta stad. Handelsplatsen hade flyttats till området för nuvarande innerstad mellan Kungbackaån och Söderån. Vid dagens Skansen låg då försvarsanläggningen Kungsbackahus och det är den plats som omnämns för första gången i skrift år 1366 som Koningsbakkae.

På 1400-talet tror man att Kungsbacka för första gången fick stadsprivilegier. Det innebar att man hade kungens tillåtelse att bedriva handel. Staden förlorade sina stadsprivilegier under 1500-talet när den danske kungen Hans ville förlägga all handel till Halmstad. År 1582 fick Kungsbacka tillbaka sina stadsprivilegier.

1600-talet

Kungsbacka blir svenskt

Halland var länge danskt, men efter freden i Brömsebro 1645 fick Danmark lämna över Halland till Sverige. Enligt överenskommelsen skulle Halland bara vara svenskt i 30 år, men efter freden i Roskilde år 1658 blev Halland svenskt för alltid.

1700-talet

Kaperiepoken

Mellan 1700 och 1721 pågick det stora nordiska kriget mellan Sverige och grannländerna. Kriget ledde till stora förluster för Sverige. Från 1710 började därför svenska kapare härja i Skagerrak och Kattegatt.

Kapare var privatägda fartyg som hade kungens tillstånd att angripa fiendens skepp och ta deras varor och vapen. Från början fick de inte kapa neutrala fartyg, men med tiden drabbades även de.

Sjökaptener från Onsala och Vallda var framgångsrika i kaperiverksamhet till havs. Det gjorde Kungsbacka känt som en sjöfartsstad under 1700-talet. Den mest berömde kaparen var Lars Gathenhielm från Onsala, mer känd som Lasse i Gatan. Han anklagades för piratverksamhet men dömdes aldrig tack vare kungens beskydd. Efter hans död 1718 fortsatte hans fru Ingela driva verksamheten.

Kaptensgårdar

Sjöfart och handel blev en viktig del av försörningen för många bönder i Onsala. Under den tiden började man bygga stora gårdar, så kallade kaptensgårdar, som visar på goda inkomster från sjöfarten.

1800-talet

Branden som förstörde stora delar av staden

En augustikväll 1846, efter en marknadsdag, bröt en brand ut i Kungsbacka och stora delar av staden förstördes. De enda hus som finns kvar idag från tiden före branden är Röda stugan på Norra Torggatan och Borgmästarvillan på Östergatan.

Efter branden byggdes Kungsbacka upp på nytt. Den nya stadsplanen fick breda gator i räta vinklar och ljusa, låga trähus. På innergårdarna låg omålade eller rödfärgade ekonomibyggnader anpassade för djurhållning. Även kyrkan förstördes i branden, och 1875 byggdes den nuvarande träkyrkan upp. I torgets stensättning kan man idag se markeringar var tidigare medeltida kyrkor har stått.

Jordreform

Under 1800-talet genomfördes jordreformer i hela Sverige, så kallat storskifte och laga skifte. Tidigare hade bönderna små åkrar utspridda i byn, men nu fick varje bonde sammanhängande mark. Många gårdar flyttades därför ut från byarna, landskapsbilden i norra Halland förändrades och jordbruket utvecklades snabbt.

I Äskhults by söder om Kungsbacka genomfördes storskifte 1825 och laga skifte 1864, men gårdarna flyttades aldrig ut. De ligger på sina ursprungliga platser, vilket är ovanligt i Sverige.

Läs om Äskhults by (askhultsby.se) Länk till annan webbplats.

Skolreform

Efter den stora folkskolereformen 1842 infördes en läroplikt, som skulle ge alla barn möjlighet att gå i skola och Kungsbacka fick gradvis ett antal folkskolor.

Representationsreform

Efter den så kallade representationsreformen 1865 ändrades både den statliga och den kommunala organisationen och Kungsbacka stad får sitt första stadsfullmäktige.

Folkrörelserna

Under 1800-talet växte folkrörelserna fram i Sverige som fick stor betydelse för samhället och Sveriges demokratisering. Människor gick samman för att driva frågor som var viktiga för dem. De första och största rörelserna var väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Senare tillkom även bonderörelsen.

Väckelserörelsen var en religiös rörelse som inte ville att den statliga kyrkan hade ensamrätt att predika kristendomen. Flera frikyrkliga samfund växte fram. Fredrik Olaus Nilsson, som under en tid bodde i Onsala, startade Sveriges första baptistförsamling. År 1848 genomförde han landets första baptistdopet i Vallersvik i Frillesås. I Vallda byggdes ett av landets första metodistkapell 1872.

I slutet på 1800-talet hade järnvägen dragits fram till Kungsbacka och 1906 bildade järnvägsarbetarna den första fackföreningen i norra Halland.

I början på 1900-talet började Rudolf Larsson från Lii i Fjärås organisera lantarbetarna på de större godsen och blev pionjär i lantarbetarnas fackliga organisering.

Utvandring

Industrialiseringen i Kungsbackatrakten var relativt sen. Det bidrog till att människor sökte sig till Göteborg, flyttade till Danmark eller utvandrade till Amerika, som många andra svenskar under andra halvan 1800-talet. En del återvände senare till sina gamla hemtrakter.

Kungar på Särö

År 1887 besökte kung Oscar II och kronprins Gustaf Särö för första gången. De tillbringade därefter många somrar på platsen.

1900-talet

Varuhus

Handel har alltid varit en viktig del av Kungsbackas historia, från medeltida marknader fram till idag. På 1930-talet blev Thorins på Storgatan i Kungsbacka Hallands första riktiga varuhus. Som mest arbetade där 45 expediter som betjänade kunder vid varuhusets sammanlagt 250 meter långa diskar.

Sjukhus

På 1940-talet fick Kungsbacka en sjukstuga som så småningom blev dagens sjukhus.

Skolor

Fram till tidigt 1970-tal fanns utöver folkskolor bara en realskola i Kungsbacka. 1973 fick Kungsbacka sin första gymnasieskola, Aranäsgymnasiet.

Busstrafik

Från 1920-talet och framåt började bussar trafikera linjer i och mellan olika kommundelar.

Kungsbacka kommun

Efter flera sammanslagningar av mindre kommuner i norra Halland bildades 1974 nuvarande Kungsbacka kommun när Kungsbacka, Onsala, Fjärås och Löftadalen gick ihop. Sedan dess har kommunen vuxit snabbt, från knappt 12 000 invånare 1975 till drygt 86 000 femtio år senare. Pendeltågstrafiken bidrog till att fler bosatte sig i Kungsbacka.