Frågor & svar om visselblåsning

Här hittar du vanliga frågor och svar om visselblåsning.

Vad är ett visselblåsarärende?

Visselblåsarlagen gäller vid rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang av information om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram.

Visselblåsarlagen gäller även vid rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang av information om missförhållanden som utgörs av ett handlande eller en underlåtenhet:

  • som strider mot en direkt tillämplig unionsrättsakt inom tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten eller
  • strider mot lag eller andra föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen och som genomför eller kompletterar en unionsrättsakt inom tillämpningsområdet för samma direktiv,
  • eller som motverkar målet eller syftet med bestämmelserna i en unionsrättsakt inom tillämpningsområdet för samma direktiv.

Vad är ett arbetsrelaterat sammanhang?

Ett arbetsrelaterat sammanhang är en persons nuvarande eller tidigare arbete i privat eller offentlig verksamhet, i vilken personen kan eller har kunnat ta del av information om missförhållanden och utsättas för repressalier om informationen rapporteras.

Visselblåsarlagen gäller inte vid rapportering utanför ett arbetsrelaterat sammanhang. Till exempel rapportering av information som någon har fått del av i egenskap av kund, klient, patient eller elev.

Vad betyder allmänintresse?

Visselblåsarlagen omfattar rapportering av missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram. Det finns normalt sett inte ett allmänintresse av att missförhållanden kommer fram om inte missförhållandena är allvarliga.

För att det ska anses finnas ett allmänintresse krävs också att missförhållandena omfattar en krets av personer som kan betecknas som allmänheten.
Visselblåsarlagen är därför normalt inte tillämplig när det gäller rapportering av sådant som endast rör den rapporterande personens egna arbets- eller anställningsförhållanden.

Det kan däremot i särskilda fall finnas ett allmänintresse av att frågor som enbart rör den rapporterande personen kommer fram. Tillexempel om personen arbetar under slavliknande förhållanden eller att en arbetsgivare systematiskt bryter mot gällande regelverk när det gäller den enskilda personen.
Det kan också vara så att ett missförhållande som rör ett avtal eller en annan rättshandling och som endast angår avtalsparterna eller de som vidtar rättshandlingen, ändå påverkar allmänheten. Tillexempel om det rör sig om korrupta handlingar.

Utöver att missförhållandena ska röra en krets som kan betecknas som allmänheten krävs att allmänheten har ett legitimt intresse av att missförhållandena kommer fram.

Allmän nyfikenhet är inte ett sådant intresse. Den omständighet att en verksamhet rent allmänt tilldrar sig allmänhetens intresse innebär inte att missförhållanden i verksamheten regelmässigt ska anses vara av allmänintresse.
Däremot finns som regel ett legitimt intresse av att missförhållanden som påverkar allmänheten negativt kommer fram och därmed kan rättas till. Allmänheten kan också ha ett legitimt intresse av att bli upplyst om missförhållandena för att kunna vidta åtgärder för att skydda sig.
Ju mer frekventa och systematiska missförhållandena är, desto större är samhällsintresset av att missförhållandena avhjälps eller avbryts.

Vem kan visselblåsa enligt den nya lagen?

Den som i ett arbetsrelaterat sammanhang har fått del av eller inhämtat information om missförhållanden och rapporterar den och som är en eller flera av dessa kategorier:

  • arbetstagare
  • personer som gör en förfrågan om eller söker arbete
  • personer som söker eller utför volontärarbete
  • personer som söker eller fullgör praktik
  • personer som annars står till förfogande för att utföra eller utför arbete under en verksamhetsutövares kontroll och ledning
  • egenföretagare som söker eller utför uppdrag
  • personer som står till förfogande för att ingå eller ingår i ett företags förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan
  • aktieägare som står till förfogande för att vara eller som är verksamma i aktiebolaget
  • personer som har tillhört någon av personkategorierna ovan och har fått del av eller inhämtat informationen under tiden i verksamheten

Vilket skydd har visselblåsaren?

Ansvarsfrihet

Enligt visselblåsarlagen får visselblåsaren inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, om personen vid rapporteringen hade skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja det rapporterade missförhållandet. Vissa undantag finns från denna rätt. Ansvarsfriheten innebär inte en rätt att lämna ut sekretessbelagda handlingar.

Skydd mot repressalier

Enligt visselblåsarlagen får verksamhetsutövaren inte hindra eller försöka hindra rapportering, eller, på grund av rapportering, vidta repressalier mot:

  • en rapporterande person
  • någon hos verksamhetsutövaren som bistår den rapporterande personen vid rapporteringen, såsom en förtroendevald eller ett skyddsombud
  • någon hos verksamhetsutövaren som har koppling till den rapporterande personen, såsom en anhörig eller kollega, en juridisk person som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har koppling till.

    En verksamhetsutövare får inte heller vidta repressalier på grund av att någon vänder sig till sin arbetstagarorganisation för samråd i fråga om rapportering. Verksamhetsutövaren får inte heller hindra eller försöka hindra sådant samråd. Om en verksamhetsutövare bryter mot någon av dessa bestämmelser kan denne bli skadeståndsskyldig.
    Verksamhetsutövaren har bevisbördan för att denne inte brutit mot bestämmelserna om repressalieförbud.