Ekologisk och klimatsmart mat

Grönsaker och rotfrukter

På kommunens förskolor och skolor serverar vi vegetariska rätter med utvalda ekologiska produkter. Vi väljer kött med omsorg utifrån dess klimatpåverkan och krav utifrån svensk lagstiftning. 

Satsningar på ekologisk och klimatsmart mat

Enligt kommunfullmäktiges mål ska Kungsbacka bli en av de främsta kommunerna inom miljö- och klimatfrågor. Våra matvanor har stor påverkan på klimatet, därför arbetar vi på flera sätt med mer klimatsmart mat i förskolor och skolor. Det betyder att maten ska bidra så lite som möjligt till ökning av växthusgaser som påverkar klimatet.

Det här gör vi för att minska skolmatens påverkan på klimatet:

  • samordnar mattransporter
  • minimerar matsvinnet i alla led
  • väljer i första hand närproducerat och svenskt
  • väljer råvaror efter säsong
  • väljer fisk och fiskprodukter som är MSC-märkt Länk till annan webbplats.
  • färre serveringar av ris som ersätts av bulgur, couscous, matvete eller potatis
  • EKO- och KRAV-märkta frukt-, grönsak-, mejeri- och kaffeprodukter
  • väljer kött med omsorg
  • har mer vegetariskt på menyn.

Vi serverar stor andel ekologiskt

Vi har som mål att 35 procent av livsmedlen som vi köper in ska vara ekologiska. Vår inriktning är att överträffa kommunens uppsatta mål om 35 procent ekologiska livsmedel. Därför väljer vi mat som är producerad med respekt för miljön och vår framtid.

De ekologiska produkterna får växa och mogna under en längre tid till skillnad från konventionellt odlade produkter. Det blir fräschare mat utan några onödiga tillsatser och utan bekämpningsmedel. Att välja ekologiskt är ett enkelt sätt att visa omsorg om djur och natur och att påverka utvecklingen av en hållbar miljö i rätt riktning.

Kan vi ha mer svenskt kött i maten?

Vi jobbar för att enbart ha svenskt kött eller kött som producerats med djurskyddskrav motsvarande de svenska. Det gör att exempelvis vissa färdiga produkter ibland sållas bort just för att vi ska kunna bibehålla den kvalitén vi önskar.

Enligt EU-regler och Lagen om offentlig upphandling, LOU, får vi inte ställa krav på att köttet ska vara just svenskt. Vi får inte, enligt lagstiftningen, missgynna andra producenter inom EU genom att ställa detta krav. Däremot ställer vi krav i nivå med svenska mervärden, exempelvis krav på kvalitet och djurskydd, vilket gör att vi i mångt och mycket får just svenskt.

Det är bra att handla närodlat för miljöns skull, görs det?

Definitionen av närodlat är inte helt enkel. Hur långt bort kan man åka innan något inte är närodlat längre? Handlar det om kommungränser, antal mil eller något annat? Någon nationell definition är ännu inte satt. Dessutom är det ur miljösynpunkt viktigare hur något produceras, snarare än var det produceras. Transporterna står oftast för en mycket liten del av matens miljöpåverkan.

Och likväl som att vi inte får ställa krav på svenskt får vi inte heller ställa krav på närodlat på grund av lagen om offentlig upphandling, LOU. En lag inom EU ska medföra fri konkurrens och då får till exempel närhet till företag inte vara en konkurrensfördel. I samband med att vi upphandlar livsmedel kan vi alltså inte fråga specifikt efter en vara som är närproducerad eller svensk. Men för den skull försöker vi ändå så gott vi kan, bland annat genom att föra en dialog med vår grossist om att de i möjligaste mån gärna får ta in lokala leverantörer och producenter.

Varför serverar ni mindre nötkött?

Vi minskar antalet serveringar av nötkött, eftersom nötkött är det livsmedel som bidrar allra mest till ökningen av växthusgaser. Ett mått på utsläpp av växthusgaser är koldioxidekvivalenter. Nötkött bidrar i genomsnitt med hela 27 kilo koldioxidekvivalenter per kilo livsmedel, vilket man kan jämföra med baljväxter, som exempelvis soja, ärtor, bönor, kikärter och linser, som endast bidrar med 0,4 kilo koldioxidekvivalenter per kilo livsmedel. Hur olika livsmedel produceras har också betydelse för hur stor klimatpåverkan det blir. Det brasilianska nötköttet ger till exempel upphov till cirka 40 kilo koldioxidekvivalenter, medan det svenska nötköttet ligger på ett värde som är strax över 20 koldioxidekvivalenter.

Räcker proteinet i maten som serveras?

Vi ersätter det röda köttet med andra proteinkällor, exempelvis fisk, fågel eller baljväxter. Vi näringsberäknar all mat som vi tillagar i våra kommunala kök. Vi följer Livsmedelsverkets rekommendationer för hur man ska beräkna näringsintag. Skollunchen ska stå för cirka en tredjedel av näringsbehovet per dag. Brist på protein eller andra näringsämnen är inget som man ska oroa sig för, så länge man äter av den mat som serveras

Varför färre serveringar av ris?

Vi har färre serveringar av ris, eftersom det har större klimatpåverkan än till exempel potatis, pasta eller annat spannmål. Det beror på att vattendränkta risodlingar orsakar stora utsläpp av växthusgasen metan.

Lämna synpunkter till skolans matråd

Vi kommer att fortsätta servera vegetariska rätter för att kunna uppnå våra klimatmål, men vi vill utveckla våra rätter och få fler att uppskatta dem. Då är din synpunkt värdefull! Du som elev eller förälder ta gärna kontakt med skolans matråd. Då kan du ge dina förslag till förbättringar direkt till skolkökets personal. Vissa saker kan det lokala köket förändra, andra saker behöver ändras i tillagningsköken.

Vi vill så klart också veta när du tycker att maten varit god!