Hoppa till innehåll

Ekologisk och klimatsmart mat

Grönsaker och rotfrukter

På kommunens förskolor och skolor serverar vi vegetariska rätter och ett urval av ekologiska produkter. Vi väljer kött med omsorg utifrån dess klimatpåverkan och krav utifrån svensk lagstiftning.

Kungsbacka kommun ska enligt våra mål bli en av de främsta kommunerna inom miljö- och klimatfrågor. Våra matvanor har stor påverkan på klimatet, därför arbetar vi på flera sätt med klimatsmart mat i förskolor och skolor. Det betyder att maten ska bidra så lite som möjligt till ökning av växthusgaser som påverkar klimatet.

Det här gör vi för att minska skolmatens påverkan på klimatet:

  • samordnar mattransporter
  • minimerar matsvinnet i alla led
  • källsorterar soporna och matavfallet som blir till biogas och biogödsel
  • väljer i första hand svenskt ursprung på köttprodukter
  • väljer råvaror efter säsong
  • väljer fisk som är MSC-märkt Länk till annan webbplats.
  • serverar mindre ris och mer bulgur, couscous, matvete eller potatis
  • ett urval av EKO- och KRAV-märkta frukter, grönsaker och mejeriprodukter.

Vi mäter matsvinnet

Vi arbetar med att minska matsvinnet i alla led – från inköp till elevens mat på tallriken. För att nå FN:s hållbarhetsmål behöver vi minska matsvinnet till år 2030. Varje dag mäter vi matsvinnet i kommunens förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Mätresultatet visar tydligt hur mycket mat vi slänger och hjälper oss i arbetet att bli mer miljövänliga.

I slutet av en servering minskar vi ner storleken på salladsskålar och kantiner för att minska mängden mat vi slänger. Vi använder maten som inte går åt vid serveringen och planerar vad vi kan göra med den istället.

Vi serverar stor andel ekologiskt

Vi har som mål att 35 procent av pengarna som vi köper livsmedel för ska läggas på ekologiska livsmedel. Vi väljer mat som är producerad med respekt för miljön och vår framtid.

Kan vi ha mer svenskt kött i maten?

Vi jobbar för att enbart ha svenskt kött eller kött som har producerats med djurskyddskrav motsvarande de svenska. Det gör att exempelvis vissa färdiga produkter ibland sållas bort just för att vi ska kunna bibehålla kvaliteten som vi önskar.

Enligt EU-regler och lagen om offentlig upphandling (LOU) får vi inte ställa krav på att köttet ska vara just svenskt. Vi får inte, enligt lagstiftningen, missgynna andra producenter inom EU genom att ställa detta krav. Däremot ställer vi krav i nivå med svenska mervärden, exempelvis krav på kvalitet och djurskydd, vilket gör det möjligt att vi kan servera svenskt kött.

Det är bra att handla närodlat för miljöns skull, görs det?

Definitionen av närodlat är inte helt enkel. Hur långt bort kan man åka innan något inte är närodlat längre? Handlar det om kommungränser, antal mil eller något annat? Någon nationell definition är ännu inte satt.

Vi får inte ställa krav på svenskt ursprung och då inte heller ställa krav på närodlat på grund av lagen om offentlig upphandling (LOU). Vi försöker ändå så gott vi kan ha en dialog med våra grossist om att de gärna får ta in lokala leverantörer och producenter när det går.

Varför serverar ni mindre nötkött?

Vi minskar antalet serveringar av nötkött, eftersom nötkött är det livsmedel som bidrar allra mest till ökningen av växthusgaser, för att nå våra hållbarhetsmål.

Ett mått på utsläpp av växthusgaser är koldioxidekvivalenter. Nötkött bidrar i genomsnitt med hela 27 kilo koldioxidekvivalenter per kilo livsmedel, vilket man kan jämföra med baljväxter, som exempelvis soja, ärtor, bönor, kikärter och linser, som endast bidrar med 0,4 kilo koldioxidekvivalenter per kilo livsmedel.

Hur olika livsmedel produceras har också betydelse för hur stor klimatpåverkan det blir. Det brasilianska nötköttet ger till exempel upphov till cirka 40 kilo koldioxidekvivalenter, medan det svenska nötköttet ligger på ett värde som är strax över 20 koldioxidekvivalenter.

Räcker proteinet i maten som serveras?

Vi ersätter det röda köttet med andra proteinkällor, exempelvis fisk, fågel eller baljväxter. Vi näringsberäknar all mat som vi tillagar i våra kommunala kök. Vi följer Livsmedelsverkets rekommendationer för hur man ska beräkna näringsintag. Skollunchen ska stå för cirka en tredjedel av näringsbehovet per dag. Brist på protein eller andra näringsämnen är inget som man ska oroa sig för, så länge man äter maten som vi serverar.

Varför färre serveringar av ris?

Vi har färre serveringar av ris, eftersom det har större klimatpåverkan än till exempel potatis, pasta eller annat spannmål. Det beror på att vattendränkta risodlingar orsakar stora utsläpp av växthusgasen metan.

Lämna synpunkter till skolans matråd

Vi vill utveckla våra rätter och få fler att uppskatta dem. Då är din synpunkt värdefull! Du som elev eller förälder får gärna kontakta skolans matråd eller skolköket. Vi vill så klart också veta när du tycker att maten varit god!

Relaterade länkar