Ekologisk och klimatsmart mat

Vi jobbar för att enbart ha svenskt kött eller kött som producerats med djurskyddskrav motsvarande de svenska. Det gör att exempelvis vissa färdiga produkter ibland sållas bort just för att vi ska kunna bibehålla den kvalitén vi önskar.

Enligt EU-regler och Lagen om offentlig upphandling, LOU, får vi inte ställa krav på att köttet ska vara just svenskt. Vi får inte, enligt lagstiftningen, missgynna andra producenter inom EU genom att ställa detta krav. Däremot ställer vi krav i nivå med svenska mervärden, exempelvis krav på kvalitet och djurskydd, vilket gör att vi i mångt och mycket får just svenskt.

Det är bra att handla närodlat för miljöns skull, görs det?

Definitionen av närodlat är inte helt enkel. Hur långt bort kan man åka innan något inte är närodlat längre? Handlar det om kommungränser, antal mil eller något annat? Någon nationell definition är ännu inte satt. Dessutom är det ur miljösynpunkt viktigare hur något produceras, snarare än var det produceras. Transporterna står oftast för en mycket liten del av matens miljöpåverkan.

Och likväl som att vi inte får ställa krav på svenskt får vi inte heller ställa krav på närodlat på grund av lagen om offentlig upphandling, LOU. En lag inom EU ska medföra fri konkurrens och då får till exempel närhet till företag inte vara en konkurrensfördel. I samband med att vi upphandlar livsmedel kan vi alltså inte fråga specifikt efter en vara som är närproducerad eller svensk. Men för den skull försöker vi ändå så gott vi kan, bland annat genom att föra en dialog med vår grossist om att de i möjligaste mån gärna får ta in lokala leverantörer och producenter.

Varför serverar ni mindre nötkött?

Vi minskar antalet serveringar av nötkött, eftersom nötkött är det livsmedel som bidrar allra mest till ökningen av växthusgaser. Ett mått på utsläpp av växthusgaser är koldioxidekvivalenter. Nötkött bidrar i genomsnitt med hela 27 kilo koldioxidekvivalenter per kilo livsmedel, vilket man kan jämföra med baljväxter, som exempelvis soja, ärtor, bönor, kikärter och linser, som endast bidrar med 0,4 kilo koldioxidekvivalenter per kilo livsmedel. Hur olika livsmedel produceras har också betydelse för hur stor klimatpåverkan det blir. Det brasilianska nötköttet ger till exempel upphov till cirka 40 kilo koldioxidekvivalenter, medan det svenska nötköttet ligger på ett värde som är strax över 20 koldioxidekvivalenter.

Räcker proteinet i maten som serveras?

Vi ersätter det röda köttet med andra proteinkällor, exempelvis fisk, fågel eller baljväxter. Vi näringsberäknar all mat som vi tillagar i våra kommunala kök. Vi följer Livsmedelsverkets rekommendationer för hur man ska beräkna näringsintag. Skollunchen ska stå för cirka en tredjedel av näringsbehovet per dag. Brist på protein eller andra näringsämnen är inget som man ska oroa sig för, så länge man äter av den mat som serveras

Varför färre serveringar av ris?

Vi har färre serveringar av ris, eftersom det har större klimatpåverkan än till exempel potatis, pasta eller annat spannmål. Det beror på att vattendränkta risodlingar orsakar stora utsläpp av växthusgasen metan.