Maten i förskolan och skolan

Illustrationen en hand med gaffel och olika grönsaker

Vi serverar cirka 16 500 luncher varje dag i Kungsbackas kommunala förskolor och skolor. Maten är näringsrik så att barnen och eleverna får i sig energi för att orka hela dagen. 

När vi planerar terminens matsedeln anpassar vi den efter elevernas önskemål, att maten innehåller rätt näring och rättens kostnad. Alla måltider i våra kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium är gratis för alla elever.

Se veckans matsedel

Du hittar veckans matsedel för maten som vi serverar i Kungsbacka kommuns kommunala förskolor, grundskolor och gymnasieskolor på webbsidan Skolmaten. Skolmaten finns även som app att ladda ner till din telefon.

Kungsbacka kommuns matsedel (Skolmaten.se) Länk till annan webbplats.

Flera måltider för förskolebarnen

Varje dag serverar vi barnen frukost, lunch och mellanmål i förskolan. Barnet får då två tredjedelar av sitt dagliga behov av energi och näring.

Varje dag serverar vi:

  • Frukost som består av gröt och fil eller yoghurt med flingor, smörgås med pålägg och grönsaker eller frukt. En gång i veckan serverar vi varm choklad och ägg.
  • Fruktstund för barn under två år på förmiddagen.
  • Lunch som består av varmrätt med kött, fisk, kyckling eller soppa, potatis, ris eller pasta och grönsaker. Vi serverar hårt bröd till varje måltid och mjukt bröd till soppa. Till efterrätt serverar vi frukt förutom vid lättare soppor, då vi serverar pannkakor eller liknande.
  • Mellanmål som består av smörgås med pålägg, mjölk, fil eller yoghurt och frukt eller grönsak.
  • Frukt för barn som stannar efter cirka klockan 16.30.

Frukost och mellanmål på fritidshem

Varje dag serverar vi frukost och mellanmål för alla barn som går på fritids.

Frukosten består av gröt och fil eller yoghurt med flingor, smörgås med pålägg och grönsaker eller frukt.

Mellanmålet består av smörgås med pålägg, mjölk, fil eller yoghurt och grönsaker eller frukt.

Lunch i grundskolan och gymnasieskolan

I grundskolan och gymnasieskolan serverar vi varje dag

  • en varmrätt, som antingen består av kött, fisk, kyckling, vegetariskt eller soppa, och en alternativrätt.
  • potatis, ris, bulgur, couscous eller pasta till varmrätten.
  • en salladsbuffé med minst fem sorters grönsaker.
  • hårt och mjukt bröd till varje måltid, till soppa serverar vi smörgåspålägg till brödet.
  • vatten eller mjölk som dryck.

Alternativa rätter

I förskolorna och skolorna serverar vi också minst en alternativ maträtt. Det skapar bättre förutsättningar för att barnen och ungdomarna ska bli mätta när de själva kan välja vad de vill äta. Alternativen kan se olika ut mellan förskolorna och skolorna.

Så lagar vi maten

Lunchrätterna planerar vi terminsvis i en menygrupp som består av kockar, måltidsbiträden och måltidsutvecklare. Måltidernas variation, näringsinnehåll och elevernas åsikter och önskemål är några av de saker som vi tar hänsyn till när vi planerar menyn. Vanligtvis serverar vi en färsrätt, en fiskrätt, en korvrätt, en kycklingrätt och en vegetarisk rätt i veckan.

I de kök som även serverar en alternativ rätt planerar köken själva den utifrån vad som kompletterar första rätten bra.

Lagat från grunden

Vår ambition är att laga så mycket som möjligt från grunden. Ungefär 80–85 procent av skolmatsedelns rätter lagar vi från grunden efter egna recept. Vi använder så rena råvaror och produkter som möjligt och köper bara in förfabricerade köttbullar, pannbiffar, fiskpinnar och blodpudding.

Köken kokar sin egen potatis

Lunchens huvudmål lagar vi på något av skolornas tillagningskök och skickar sedan maten till mottagningsköken. Vi skickar bara ut köttgrytan, såsen, fisken och liknande. Alla kök kokar egen potatis, pasta eller ris och gör eget potatismos på kokt potatis. Grönsaker och tillbehör på salladsbordet gör varje kök själva.

Kostnad per portion

I genomsnitt kostar en skollunch ungefär 31 kronor per elev. I summan ingår kostnader för personal, lokal och utrustning samt livsmedelskostnaden på cirka 12 kronor.

EU-finansierad mjölk

EU-flagga

Skolmjölken som vi serverar finansieras delvis av Europeiska garantifonden för jordbruket.

Vanliga frågor och svar om maten

Här kan du hitta svaren på några av de vanligaste frågorna vi får om maten i förskolan och skolan. Om du inte hittar svaret på din fråga här nedanför kan du kontakta vårt kundcenter Kungsbacka direkt.

Hur tillagar ni maten?

Vi har två metoder som vi tillagar maten på:

  1. Traditionell varmberedning av maten med servering vid samma tillfälle.
  2. Varmberedning i ett Cook and Chill-system där vi tillagar maten och kyler ner den för distribution och senare uppvärmning och servering.

Hur kan jag påverka matsedeln?

Ibland har vi lagt in ganska många nya rätter på matsedeln, men elevernas matråd tyckte då att det var för många nyheter. De ville hellre ha tillbaka de rätter som vi hade serverat innan. Numera försöker vi laga nya rätter som alternativ på varje skola för att testa och se om eleverna tycker om det. Är det en tillräckligt populär maträtt så kan vi sätta in den på alla skolors terminsmatsedel.

Varför gör ni inte mer mat från grunden?

Vi lagar cirka 82 procent av alla maträtter från grunden. Vi köper in färdiga köttbullar, pannbiffar, blodpudding och potatisbullar eftersom vi inte har möjlighet och tid att göra detta själva till så många elever samtidigt.

Vart ska jag vända mig om jag vill veta vad maten innehåller?

Du kan fråga personalen i köket på skolan om du vill veta vad maten innehåller.

Hur jobbar ni för att säkerställa att maten som ni serverar är näringsriktig?

I Kungsbacka kommun jobbar vi för att främja hälsosamma matvanor. Därför följer vi Livsmedelsverkets rekommendationer när vi planerar maten och näringsberäknar recepten i vårt kostdataprogram.

Vilka krav ställer ni i era livsmedelsupphandlingar?

Vi köper alltid in våra livsmedel och vår utrustning av godkända och upphandlade leverantörer. Vi ställer krav i våra upphandlingar för livsmedelsinköp. Hela Halland har tagit fram gemensamma inköpsprinciper för livsmedel, bland annat ställer vi krav på att svenska mervärden i djurskyddslagstiftningen ska efterfrågas vid alla inköp av animaliska livsmedel. Kött, fågel, ägg och mejeriprodukter ska komma från djur som har fötts, uppfötts och slaktats enligt viktiga principer i den svenska djurskyddslagstiftningen. Vi prioriterar även livsmedel som medför korta transportavstånd från producent till slutkund.

Varför serverar ni inte pizza?

Vi serverar pizza ibland. Det kan till exempel vara om vi inte har lika många elever. Att laga pizza till många samtidigt kräver många ugnar och plåtar och det tar också lång tid att göra.

Är det inte bättre om ni lagar maten i varje kök istället för att laga på vissa kök, skicka vidare och sedan värma upp?

Om vi lagar maten på varje skola skulle kostnaderna för skolmaten helt enkelt öka och därför gör vi inte det. Därför lagar vi lunchens huvudmål på något av skolornas tillagningskök och sedan skickar vi maten till mottagningsköken. Alla kök kokar sin egen potatis, pasta eller ris och gör sitt eget potatismos på kokt potatis. Grönsaker och tillbehör på salladsbordet gör varje kök själva.

Varför blandar ni i så mycket i grytorna?

Vi serverar både grytor med blandningar och grytor med bara sås och kött just för att det är olika tycke och smak.