Maten i förskolan och skolan

Varje dag serverar vi barnen frukost, lunch och mellanmål i förskolan. Barnet får då två tredjedelar av sitt dagliga behov av energi och näring. Varje dag serverar vi:

• Frukost som kan bestå av gröt, fil, mjölk, yoghurt, flingor, smörgås, pålägg, grönsaker, frukt och ägg.
• Fruktstund för barn under två år på förmiddagen.
• Lunch som består av varmrätt med kött, fisk, kyckling, vegetariskt eller soppa. Detta serverar vi med tillbehör som potatis, ris eller pasta och grönsaker. Vi serverar hårt bröd till varje måltid och mjukt bröd till soppa. Till efterrätt serverar vi frukt förutom vid lättare soppor, då vi serverar pannkakor eller liknande.
• Mellanmål som kan bestå av smörgås, pålägg, mjölk, fil, yoghurt, frukt och grönsaker.
• Frukt för barn som stannar efter cirka klockan 16.30.

Måltider på fritidshem

Varje dag serverar vi barn som går på fritidshem frukost och mellanmål. På loven serverar vi även lunch. Varje dag serverar vi:

• Frukost som kan bestå av gröt, fil, mjölk, yoghurt, flingor, smörgås, pålägg, grönsaker, frukt och ägg.
• Lunch vid lov, som består av varmrätt med kött, fisk, kyckling, vegetariskt eller soppa. Detta serverar vi med tillbehör som potatis, ris eller pasta och grönsaker. Vi serverar hårt bröd till varje måltid och mjukt bröd till soppa.
• Mellanmål som kan bestå av smörgås, pålägg, mjölk, fil, yoghurt, frukt och grönsaker.

Lunch i grundskolan och gymnasieskolan

I grundskolan och gymnasieskolan serverar vi varje dag lunch som består av:

• en varmrätt med kött, fisk, kyckling, vegetariskt eller soppa
• tillbehör som potatis, ris eller pasta och grönsaker
• en alternativ rätt
• en salladsbuffé med minst fem sorters grönsaker
• hårt och mjukt bröd (till soppa serverar vi smörgåspålägg till brödet)
• vatten och mjölk som dryck.

Vi har två metoder som vi lagar maten på:

• Traditionell varmberedning av maten med servering vid samma tillfälle.
• Varmberedning i ett Cook and Chill-system där vi lagar maten och kyler ner den för distribution och senare uppvärmning och servering.

Hur kan jag påverka matsedeln?

Om skolan har ett matråd kan man som elev lämna förslag eller synpunkter på maten. Man kan även kontakta skolköket direkt för att ställa frågor eller ha en dialog om skolmaten.

Varför gör ni inte mer mat från grunden?

Vi lagar cirka 80 procent av alla maträtter från grunden. Vi köper in färdiga köttbullar, pannbiffar, blodpudding och potatisbullar eftersom vi inte har möjlighet att göra detta själva till så många elever samtidigt.

Vilka färser använder ni i maten?

Färserna som vi använder i maten är:

• Köttfärs (nötfärs eller blandfärs) med svenskt ursprung.
• Ärtfärs gjord på svensk gul ärta.
• Sojafärs gjord på sojabönor från Serbien. Även om sojafärsen inte har svenskt ursprung har den en lägre klimatpåverkan jämfört med köttfärs.

I flertalet av färsrätterna blandar vi upp nötfärsen och blandfärsen med växtbaserade alternativ (ärt- och sojafärs) för att erbjuda klimatsmartare färsrätter.

Vi ser till att rätterna är tillräckligt näringsrika för eleverna för att de orkar med hela skoldagen. Att maten vi serverar dessutom smakar gott ser vi som en självklarhet och vi har därför fokuserat mycket på detta i recepten.

Vart ska jag vända mig om jag vill veta vad maten innehåller?

Du kan fråga personalen i köket på skolan om du vill veta vad maten innehåller.

Hur jobbar ni för att säkerställa att maten som ni serverar är näringsriktig?

I Kungsbacka kommun jobbar vi för att främja hälsosamma matvanor. Därför följer vi Livsmedelsverkets rekommendationer när vi planerar maten och näringsberäknar recepten i vårt kostdataprogram.

Vilka krav ställer ni i era livsmedelsupphandlingar?

Vi köper alltid in våra livsmedel av godkända och upphandlade leverantörer, som vi har ställt olika krav på. Hela Halland har tagit fram gemensamma inköpsprinciper för livsmedel, bland annat ställer vi krav på att svenska mervärden i djurskyddslagstiftningen ska efterfrågas vid alla inköp av animaliska livsmedel. Kött, fågel, ägg och mejeriprodukter ska komma från djur som har fötts, uppfötts och slaktats enligt principer i den svenska djurskyddslagstiftningen. Vi prioriterar även livsmedel som medför korta transportavstånd från producent till slutkund.

Varför serverar ni inte pizza?

Att laga pizza till många samtidigt kräver många ugnar och plåtar och det tar också lång tid att göra. Därför serverar bara pizza ibland, till exempel när det är färre elever på skolan.

Är det inte bättre om ni lagar maten i varje kök istället för att laga på vissa kök, skicka vidare och sedan värma upp?

Att laga maten på varje skola skulle kosta mer. Därför lagar vi lunchens huvudmål på något av våra tillagningskök och sedan skickar vi maten till mottagningsköken. Kostnaderna för transporter mellan tillagningskök och mottagningskök är lägre än om varje kök skulle laga maten.