Maten i förskolan och skolan

Illustrationen en hand med gaffel och olika grönsaker

Vi serverar cirka 16 500 luncher varje dag i Kungsbackas kommunala förskolor och skolor. Maten är näringsrik så barnen och eleverna får i sig energi för att orka hela dagen. 

Se veckans matsedel

Du hittar veckans matsedel för maten som serveras i Kungsbacka kommuns kommunala förskolor, grundskolor och gymnasieskolor på webbsidan Skolmaten. Skolmaten finns även som app att ladda ner till din telefon.

Kungsbacka kommuns matsedel (Skolmaten.se) Länk till annan webbplats.

Vi planerar terminsmatsedeln för ett halvår i taget och anpassar den genom elevinflytande, att måltiderna har rätt näringsinnehåll samt vad maträtterna kostar.

Maten som serveras i kommunens förskolor, grundskolor och gymnasium är avgiftsfri för alla barn och elever.

Flera måltider för förskolebarnen

Varje dag serverar vi barnen frukost, lunch och mellanmål i förskolan. Ditt barn får då två tredjedelar av sitt dagliga behov av energi och näring.

Vi serverar varje dag:

  • Frukost som består av gröt och fil eller yoghurt med flingor, smörgås med pålägg och grönsak eller frukt. En gång i veckan serveras varm choklad och ägg.
  • Fruktstund för barn under två år på förmiddagen.
  • Lunch som består av varmrätt med kött, fisk, kyckling eller soppa, potatis, ris eller pasta och grönsaker. Hårt bröd serveras till varje måltid och mjukt bröd till soppa. Till efterrätt serveras frukt förutom vid lättare soppor, då det serveras pannkakor eller liknande.
  • Mellanmål som består av smörgås med pålägg, mjölk, fil eller yoghurt och frukt eller grönsak.
  • Frukt för barn som stannar efter cirka klockan 16.30.

Frukost och mellanmål på fritidshem

Varje dag serverar vi frukost och mellanmål för alla barn som går på fritids.

Vi serverar fil eller yoghurt med flingor/müsli alternativt gröt. Det kan också vara smörgås med pålägg, så som ost, skinka eller leverpastej, som serveras. Frukosten kompletteras med frukt, grönsaker eller bär.

Mellanmålet består av smörgås med pålägg, mjölk, fil eller yoghurt och frukt eller grönsak.

Lunch i grund- och gymnasieskola

I grundskolan och gymnasieskolan serverar vi dagligen

  • en varmrätt, som antingen består av kött, fisk, kyckling, vegetariskt eller soppa, samt en alternativrätt
  • potatis, ris/bulgur/couscous eller pasta till varmrätten
  • en salladsbuffé med minst fem sorters grönsaker
  • hårt och mjukt bröd till varje måltid, till soppa serveras smörgåspålägg till brödet
  • vatten eller mjölk som dryck.

Alternativa rätter

Förskolorna och skolorna serverar också minst en alternativ maträtt. Det skapar bättre förutsättningar för att barnen och ungdomarna ska bli mätta när de själva kan välja vad de vill äta. Alternativen kan se olika ut mellan förskolorna och skolorna.

Så lagar vi maten

Lunchrätterna planeras terminsvis i en menygrupp bestående av kockar, måltidsbiträden och måltidsutvecklare. Variation, näringsriktighet och uppskattning hos matgäst är några av de aspekter man tar hänsyn till. Vanligen serveras det en färsrätt, en fiskrätt, en korvrätt, en kycklingrätt och en vegetarisk rätt i veckan.

I de kök som även serverar en andrarätt planeras denne utav köken själva utifrån vad som kompletterar förstarätten bra.

Lagat från grunden

Vår ambition är att laga så mycket som möjligt från grunden. Ungefär 80-85 procent av skolmatsedelns rätter lagas från grunden efter egna recept. Vi använder så rena råvaror och produkter som möjligt och köper bara in förfabricerade köttbullar, pannbiffar, fiskpinnar och blodpudding.

Köken kokar sin egen potatis

Lunchens huvudmål lagas på något av skolornas tillagningskök och vi skickar sedan maten till mottagningsköken. Vi skickar bara ut köttgrytan, såsen, fisken och liknande. Alla kök kokar sin egen potatis, pasta eller ris och gör sitt eget potatismos på kokt potatis. Grönsaker och tillbehör på salladsbordet görs också i ordning i varje kök.

Kostnad per portion

I genomsnitt kostar en skollunch ungefär 31 kronor per barn eller elev. I summan ingår kostnader för personal, lokal och utrustning samt livsmedelskostnaden på cirka 12 kronor.

EU-finansierad mjölk

EU-flagga

Skolmjölken som vi serverar finansieras delvis av Europeiska garantifonden för jordbruket.

Vanliga frågor och svar om maten

Här kan du hitta svaren på några av de vanligaste frågorna vi får angående maten i förskolor och skolor. Om du inte hittar svaret på din fråga nedan är du välkommen att kontakta vårt kundcenter, Kungsbacka direkt.

Hur tillagar ni maten?

Vi har två metoder att tillaga maten; traditionell varmberedning av maten med servering vid samma tillfälle samt varmberedning i ett Cook and Chill-system där vi tillagar maten och kyler ner den för distribution och senare uppvärmning och servering.

Hur kan jag påverka matsedeln?

Detta är en balansgång. Ibland har vi lagt in ganska många nya rätter på matsedeln, men matråden tyckte då att det var för många nyheter. De ville hellre ha tillbaka de rätter som hade serverats innan. Numera försöker vi laga nya rätter som alternativ på varje skola för att testa och se om eleverna tycker om det. Är det en tillräckligt populär maträtt så kan vi sätta in den på alla skolors terminsmatsedel.

Varför görs det inte mer mat från grunden?

Vi lagar cirka 82 procent av terminsmatsedelns alla maträtter från grunden. Vi köper in färdiga köttbullar, pannbiffar, blodpudding och potatisbullar eftersom vi inte har möjlighet och tid att göra detta för egen hand till så många elever samtidigt.

Vart ska jag vända mig om jag vill veta vad maten innehåller?

Du kan fråga personalen i köket på skolan.

Hur jobbar ni för att säkerställa att maten som serveras är näringsriktig?

I Kungsbacka kommun jobbar vi för att främja hälsosamma matvanor. Därför följer vi Livsmedelsverkets rekommendationer när vi planerar maten och näringsberäknar recepten i vårt kostdataprogram.

Vilka krav ställer ni i era livsmedelsupphandlingar?

Vi köper alltid in våra livsmedel och vår utrustning av godkända och upphandlade leverantörer. Vi ställer krav i våra upphandlingar för livsmedelsinköp. Hela Halland har tagit fram gemensamma inköpsprinciper för livsmedel, bland annat ställer vi krav på att svenska mervärden i djurskyddslagstiftningen ska efterfrågas vid alla inköp av animaliska livsmedel. Kött, fågel, ägg och mejeriprodukter ska komma från djur som har fötts, uppfötts och slaktats enligt viktiga principer i den svenska djurskyddslagstiftningen. Vi prioriterar även livsmedel som medför korta transportavstånd, från producent till slutkund.

Varför serveras inte pizza?

Vi serverar pizza ibland. Det kan till exempel vara om vi inte har lika många elever. Att laga pizza till många samtidigt kräver många ugnar och plåtar och det tar också lång tid att göra.

Är det inte bättre om ni lagar maten i varje kök istället för att laga på vissa, skicka vidare och sedan värma upp?

Om vi lagar maten på varje skola skulle kostnaderna för skolmaten helt enkelt öka och därför gör vi inte det. Utan vi lagar lunchens huvudmål på något av skolornas tillagningskök och sedan skickar vi maten till mottagningsköken. Alla köken kokar dock sin egen potatis, pasta eller ris och gör sitt eget potatismos på kokt potatis. Grönsaker och tillbehör på salladsbordet görs också i ordning i varje kök.

Varför blandar ni i så mycket i grytorna?

Vi serverar både grytor med blandningar och grytor med bara sås och kött just för att det är olika tycke och smak.