Textil- och klädinsamling

Konsumtionen av textil är hög inom EU och ligger i Sverige på drygt 13 kilo per person och år (källa: Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.). Samtidigt använder vi våra textilier en allt kortare tid – slit och släng har blivit köp och släng. Syftet med det nya kravet är att bidra till en mer cirkulär hantering av textilavfall, det vill säga ökad återanvändning, second hand, och materialåtervinning, att materialet tas till vara och blir till nya produkter.

Tillverkningen av kläder och textilier är en av de mest klimat- och miljöförstörande industrierna i världen. Den förbrukar inte bara stora mängder fossil energi och vatten men den är också ofta beroende av miljö- och hälsoskadliga kemikalier. Därför har Kungsbacka kommun som mål att minska mängden textil i hushållens restavfall med 60 procent till år 2030.

Vad är textilavfall?

Nästan allt som är vävt, stickat eller tovat av textil, oavsett om det är naturmaterial eller inte, ska lämnas till återvinning.

Här listar vi några exempel för att göra det ännu tydligare:

• Kläder av textil: tröjor, skjortor, byxor, underkläder och strumpor.
• Hemtextil: sängkläder, handdukar, dukar, gardiner, filtar och mattor.
• Väskor av textil: handväskor, textilkassar, sminkväskor och fodral.
• Accessoarer av textil: slipsar, näsdukar, hattar och kepsar.

Tvätta och torka textilierna innan du lämnar in dem. Det minskar risken att andra rena textilier fördärvas av smutsiga textilier. Plagg med enstaka mindre fläckar kan lämnas in om de är förpackade i en ihopknuten plastpåse.

Svårt nedsmutsade eller mögliga textilier och textilier som varit i kontakt med olja och andra kemikalier ska slängas på återvinningscentralerna i behållare för Energiåtervinning eller Farligt avfall, beroende på typen av kontaminering.

Är städartiklar textilavfall?

Naturvårdsverkets bedömning är att städartiklar inte är textilavfall. Exempel på städartiklar är moppar, mikrofiberdukar och trasor. Mindre städartiklar slängs i kärlet för restavfall.

Vad gäller för flerbostadshus?

Du som fastighetsägare har ingen skyldighet att ordna fastighetsnära insamling av textilavfall. Men du kan hänvisa dina boende till återvinningscentralerna.

Var ska verksamheter slänga textil?

Textilavfall som är kommunalt avfall (tidigare benämnt hushållsavfall) ska lämnas till kommunens insamlingssystem, det vill säga insamlingsbehållare på återvinningscentraler. De verksamheter som ger upphov till textilavfall som inte är kommunalt avfall, exempelvis från tillverkning av textilier och från grossister, ansvarar själva för att utsorterat textilavfall samlas in.

Frivilligorganisationer jobbar med att samla in textilier som kan återanvändas. Så ja, du kommer fortsatt kunna lämna in dina textilier, exempelvis hela och rena byxor, tröjor och gardiner, till frivillighetsorganisationer. Det som inte du längre behöver eller önskar ha kvar, kan göra någon annan jätteglad!

Men tänk på att textilierna ska vara i säljbart skick. Är det inte det lämnar du in de till kommunens insamling på ÅVC.

Vad kommer att hända med det insamlade textilavfallet?

Efter att textilavfall samlats in är nästa steg sortering. Det är avgörande för att det insamlade textilavfallet efter kontroll, rengöring och reparation ska kunna återanvändas eller materialåtervinnas på bästa sätt.

Textil som ska förberedas för återanvändning sorteras idag manuellt då det kräver professionell kunskap om mode, trender och efterfrågan i secondhandbutiker. Det som ändå är i för dåligt skick för att säljas vidare går till materialåtervinning. Textilavfall som ska materialåtervinnas behöver sorteras på fibernivå. I dagsläget finns bara en anläggning i Sverige för denna typ av sortering, Siptex i Malmö.

Det bästa för miljöns skull är om gammal textil blir till ny, så kallad fiber-till-fiber­återvinning. Det är en komplicerad process som idag är under uppbyggnad för olika textilmaterial, inte minst i de nordiska länderna. Det mesta av materialåtervinningen blir därför till stoppning i bilar och ljudisolering. Det är inte lika optimalt för miljön, och kallas ”downcycling.

Kan jag påverka klimat- och miljöpåverkan genom att minska min textilkonsumtion?

Ja absolut! Genom att inte köpa nytt utan i stället se till att dina kläder och andra produkter av textil används en längre tid kan du minska klimat- och miljöpåverkan.

Det är lätt att bli fartblind i sin konsumtion. Modet växlar i en allt snabbare takt, förr kom kanske fyra kollektioner på ett år, nu kommer nya kollektioner löpande. Men, med nya produkter uppkommer nytt avfall och det är inte bara i slutet av en produkts liv som den skapar avfall. Vi brukar prata om det osynliga avfallet, det avfall som uppstår under tillverkningen, som konsumenten aldrig ser. Om vi konsumenter ska kunna agera miljövänligt måste det osynliga avfallet bli synligt!

För att illustrera detta kan du tänka dig att par sneakers. De väger inte mycket mer än 550 gram, men ger upphov till 7 kilo avfall under produktionen. Samma sak gäller för ett par jeans. De väger runt 450 gram men ger upphov till 28 kilo avfall under produktionen. Då förstår du kanske hur minskad produktion och konsumtion skulle kunna minska klimat- och miljöpåverkan. När livslängden på ett plagg fördubblas minskar klimatpåverkan och vattenanvändningen med nästan 50 procent. Så det är mycket vunnet att köpa sina kläder på secondhand eller byta kläder på en klädbytardag tex.

Varför erbjuder ni inte fastighetsnära insamling av textilier nu när ni ändå ska införa fastighetsnära insamling av förpackningar?

För att textilierna ska kunna återbrukas eller materialåtervinnas måste de vara rena och torra. Vid fastighetsnära insamling som ju oftast sker utomhus, riskerar de att skadas av fukt och kanske mögla.

Utöver det så finns få synergieffekter med insamlingen av övriga avfallsfraktioner som samlas in fastighetsnära – rest- och matavfall, samt förpackningsavfall