Matavfall och matsvinn

hacka mat

Är du en miljöhjälte eller vill du bli? Här får du tips och hjälp på saker du kan göra för din egen, andras och miljöns skull.

Matproduktionen orsakar stora miljöproblem runt om i världen. Övergödning, klimatpåverkan, kemikaliespridning, regnskogsavverkning och utfiskning är några exempel. Genom att ta bättre vara på maten och minskar matavfallet kan maten räcka till fler människor utan att miljöpåverkan ökar.

Det finns två typer av matavfall: oundvikligt matavfall, exempelvis skal, ben och kaffesump och onödigt matavfall, exempelvis matrester och oöppnade matförpackningar. Ofta kallar vi det onödiga matavfallet för matsvinn.

Är du en av dem som tycker att det är pinsamt att be om doggybag på restaurangen när du inte har ätit upp allt? Får du slänga maten som du har hemma för att den har blivit dålig? Eller vet du inte hur du ska ta hand om dina och andras rester? Du är inte ensam, men det finns en lösning. Här har vi samlat flera tips för dig!

Tips för att minska ditt matsvinn

Planera

Planera dina inköp och köp bara det som du behöver eller tänkt att laga inom kort. Gör en veckomeny och inköpslista. Undvik att handla när du är hungrig, för om du gör det riskerar du att handla saker som du blir sugen på i stunden som du inte hade tänkt köpa från början och som du sedan inte gör av med utan får slänga.

Förvara

Om du förvarar maten rätt håller den längre. Läs på förpackningen för att få hjälp om hur du bäst förvarar maten och frys in mat som du vill spara länge. Det finns ingen gräns för hur länge matrester håller – om de har stått i kylskåpet går de bra att äta så länge de luktar och smakar bra och inte har möglat.

Sätt in kylvaror som färskt kött, fisk och mejerivaror i kylen så fort som möjligt, för då håller maten längre och risken för att sjukdomsframkallande bakterier växer till minskar. Tänk på att kylvaror inte ska stå framme för länge i rumstemperatur eller sommarvärme, max någon timme. Gör samma sak med matrester. Om du har stora mängder rester kan du dela upp dem i mindre behållare så att de svalnar snabbare eller kyla ner dem i vattenbad eller utomhus om det är kallt. Frys in rester som du inte kommer att äta upp inom de närmaste dagarna. Även små mängder mat som pasta och ris är värt att frysa in.

De flesta grönsaker och frukter håller längre om du förvarar dem i kylskåpet. Vissa frukter och grönsaker ska du inte förvara i kylskåpet eftersom de kan få köldskador, men förvara dem gärna så svalt om möjligt i 12–15 grader. Det gäller bland annat banan, ananas, gurka och aubergine.

Bra temperaturer för kylskåpet och frysen

Kylskåpet + 4 grader
Frysen - 18 grader

Tillaga och servera

Laga bara så mycket mat som du tror kommer att gå åt. Lägg inte upp för mycket mat på tallriken –ta hellre om. Släng inte rester, utan se det som en bonus och en chans att skapa en ny rätt nästa dag.

Titta, lukta och smaka

Tänk på att alltid titta, lukta och smaka innan du slänger mat – den kanske håller längre än du tror. Mat som har passerat bäst före-datum håller oftast mycket längre. För riskgrupper som gravida, personer med nedsatt immunförsvar eller äldre gäller rådet att följa de särskilda kostråden som finns för dessa grupper.

Se resterna som en bonus!

Överbliven mat kan bli en perfekt matlåda eller en helt ny maträtt. Här är några tips på saker du kan göra av dina rester:

  • Plockmåltid av flera mindre rester.
  • Omelett – det mesta funkar att ha i en omelett, till exempel kokt potatis, pasta, ris, kött, smörgåspålägg och grönsaker.
  • Fruktsallad av frukt som börjar bli gammal.
  • Frys in gammal frukt och använd till smoothie eller att kyla ner och smaksätta vatten med.
  • Riv ostkanter och frys in och använd till gratäng, paj eller pizza.
  • Skrumpna grönsaker som paprika, morötter, broccoli är toppen att ha i köttfärssåsen, grytan, gratängen, pajen eller soppan.
  • Be om doggybag till dina matrester för att ta med dem hem från restaurangen – morgondagens lunch eller kvällens middag är räddad!

Så hanterar vi matsvinn i Kungsbacka kommun

Villaägare

I snitt blir det nästan 34 kilo matsvinn varje år i ett villahushåll i Kungsbacka kommun. Detta motsvarar över 12 kilo matsvinn per person och år (matsvinnet som man lägger i det brännbara restavfallet är inkluderat i beräkningen).

De som bor i villa slänger nästan till hundra procent rätt saker i det bruna kärlet. 97,3 procent av avfallet i det bruna kärlet är matavfall - alltså just det avfallet som ska vara där. Resten av avfallet (2,7 procent) som ligger i det bruna kärlet är olika typer av förpackningar av papper och plast, kattsand och övrigt som är brännbart.

Det finns stora möjligheter för bli bättre på att slänga matavfall på rätt sätt. Ungefär 25 procent av allt som vi lägger i det gröna kärlet för brännbart restavfallet är faktiskt matavfall som vi istället ska slänga i det bruna kärlet.

Siffrorna är hämtade från kommunens resultat av plockanalysen 2020.

Kök på skolor och boenden

Under 2021 minskade vi det totala matsvinnet i förskolan och skolan med 5,3 ton jämfört med samma period 2020.

2022 års mätningar visar att matsvinnet fortsätter nedåt och det genomsnittliga svinnet per portion minskar i våra skolor, vilket betyder att vi slänger allt mindre mat tack vare vårt arbetssätt med matsvinn och elevernas insatser.

I alla kök på våra kommunala skolor och vård- och omsorgsboenden källsorterar vi soporna och matavfallet blir till biogas och biogödsel.

Visste du att ...