Som reningsmetod för det uppgraderade Hammargårds reningsverk har vi valt AGS, som står för aerobt granulärt slam. Vi har värderat nio olika kriterier, bland annat energieffektivitet, klimatpåverkan och ekonomi, och kommit fram till att detta blir bästa valet.

Kungsbacka blir andra kommun i Sverige som väljer denna metod. AGS är både energieffektiv och behöver mindre yta än andra metoder. Nordens första AGS-anläggning finns sedan 2018 vid Österröds avloppsreningsverk i Strömstad. Granulerna (bakterier) tillverkas i Nederländerna av företaget Royal Haskoning DHV.

Framtida slambehandling

Vilka ramar och villkor som ska gälla för framtidens slambehandling är en fråga för alla kommuner som står inför att bygga om sina föråldrande anläggningar. Flertalet statliga utredningar och direktiv från nationella myndigheter har genomförts genom åren utan att ge en tydlighet kring till exempel spridning på åkermark eller återföring av näringsämnen. Trenden i Europa är att villkoren för slamspridning på åkermark blir allt strängare där exempelvis Danmark har infört gränsvärden för PFAS i slam som ska spridas på jordbruksmark. På grund av rådande osäkerhet kring nationella slamstrategier och lagar har projektet valt att undersöka många olika alternativ för framtida slamhantering. Projektet föreslår att slamhanteringen som projekteras är för avvattnat slam och att vi utreder vidare kring:

• Rötning
• Pyrolys
• Regional slamsamverkan

Läkemedelsrening

Projektet har haft ett tydligt uppdrag, både från politiken och genom utredningsvillkor i tillståndet, att undersöka om läkemedelsrening ska ingå som ett processteg i framtidens avloppsrening vid Hammargård. Att rena avloppsvatten från läkemedelsrester genom ozon och granulärt kol har testats genom pilotförsök. Projektet har upprättat en processdesign och en kalkyl för reningssteget. Det nya EU-direktivet för avloppsrening föreslår att läkemedelsrening ska ingå som en naturlig del i de flesta avloppsreningsverk och införandet ska ske nationellt genom gradvis hårdare krav inom nio till 20 år. Läkemedelsreningen ska till största delen finansieras genom ett utökat producentansvar, eventuellt kompletterat med statlig finansiering och med ett utökat producentansvar. Med bakgrund mot detta föreslår projektet att avvakta med utbyggnad av läkemedelsrening och invänta det rättsliga införandet av det nya avloppsdirektivet i svensk lag.

Våtmark

I nya miljötillståndet anges att de tekniska och ekonomiska förutsättningarna ska utredas för att anlägga en våtmark för efterpolering av det renade avloppsvattnet innan det släpps till Kungsbackaån. Flertalet utredningar har undersökt detta genom åren, som redogör att en våtmark kan ha en stor reningseffekt av näringsämnen från till exempel jordbruksmark. Det avloppsvatten som skulle släppas till våtmarken är redan renat till en väldigt hög grad och en efterföljande våtmark bedöms ha marginell reningseffekt på sådant avloppsvatten. En våtmark kan skapa väldigt stora värden för biologisk mångfald och skulle genom ett samarbete inom stadens förvaltningar även kunna ge stora rekreationsvärden. Kostnaden för VA-kollektivet att anlägga en efterpolerande våtmark bedöms vara alltför hög för att motivera ett genomförande när reningseffekten bedöms vara liten.

Olika alternativ

Projektet har ett uttalat mål att arbeta med innovation och digitalisering i kommande ombyggnationer av Hammargård. IVL Svenska Miljöinstitutet har därför varit involverade i ett samfinansprojekt för att stödja den digitala innovationsresan samt att tillsammans med projektet ta fram en digital processmodell över det framtida avloppsreningsverket i Kungsbacka. En processmodell är en matematisk beskrivning av reningsprocessen som skildrar hur inkommande avloppsvatten påverkas av reningsprocessen under olika driftbetingelser. Modellen kommer förhoppningsvis bidra till en optimerad avloppsrening med minimal resursförbrukning i framtida reningsprocesser.

En processmodell kan användas för flera syften under hela livscykeln av ett reningsverk och det finns därför goda skäl och mervärden med att påbörja utvecklingen av den digitala tvillingen i god tid innan det fysiska reningsverket tas i drift.

Tekniskt vatten

Tekniskt vatten är ett samlingsbegrepp för olika typer av vatten som används för ändamål där dricksvattenkvalitet inte är ett krav. Det saknas idag generella kvalitetskrav på tekniskt vatten eller återanvänt renat avloppsvatten när det används. Tillhandahållande av tekniskt vatten omfattas inte av lagen om allmänna vattentjänster.

På det utbyggda Hammargårds avloppsreningsverk kommer tekniskt vatten att användas för all intern förbrukning där det är möjligt. Tekniskt vatten skulle kunna ersätta förbrukning av dricksvatten på Hammargård med upp till 15 000 kubikmeter per år, vilket motsvarar ungefär 120 villors förbrukning på ett år.

Produktion av tekniskt vatten från renat avloppsvatten för användning utanför verksamheten är juridiskt sett mer komplicerat men kommer fortsatt att utredas. Som utgångspunkt för de fortsatta utredningarna siktar Kungsbacka på att uppnå bevattningsklass A, vilket är den högsta klassen för användningen av återanvänt avloppsvatten inom jordbruket. Eftersom tydliga kvalitetskrav saknas så går det inte att säga vilken kvalitet som vattnet skulle behöva hålla utan det behöver arbetas fram tillsammans med slutanvändaren baserat på bedömning av de risker för miljö och hälsa som kan förekomma. Utöver den planerade reningen på Hammargård kommer dock minst ett tillkommande reningssteg för desinficering att krävas om tekniskt vatten ska användas utanför reningsverket.

Avloppsreningsverket har många delar som är byggda på 60-talet och byggts om i omgångar, och det föreligger ett stort behov av modernisering. De senaste 15 åren har många renoveringar skjutits fram i väntan om den totala ombyggnationen.

• Den ekologiska statusen för Kungsbackafjorden behöver förbättras för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna uppnås.
• Anläggningsdelar når snart sitt kapacitetstak för hur mycket avloppsvatten som kas emot och behandlas.
• Avloppsreningsverkets totala kapacitet behöver ökas för att möjliggöra framtida befolkningstillväxt i Kungsbacka.

Kunde ni inte istället bygga ett nytt verk ute vid kusten?

Att uppgradera Hammargård är det minst kostsamma alternativet. Det har fördelen att ingen ny mark behöver exploateras och inga nya ledningar behöver dras.

Vad händer om vi inte gör något?

Hammargårds avloppsreningsverk tar idag emot avloppet från motsvarande 41 000 personer, och har tillstånd för 52 000. Beräkningar visar att vi kommer nå gränsen för tillståndet inom några år. Om vi inte bygger ut skulle det betyda stopp för nya bostäder i Kungsbacka stad med omnejd.

Vad blir kapaciteten efter utbyggnaden?

Det nya verket kommer dimensioneras för en framtida kapacitet om 70 000 så kallade personekvivalenter som motsvarar cirka 80 000 personer.

Blir det ökade utsläpp i Kungsbackafjorden?

Det renade vattnet från Hammargård släpps ut i den nedre delen av Kungsbackaån som mynnar i Kungsbackafjorden. För att belastningen på den känsliga miljön i fjorden – ett Natura 2000-område – inte ska öka måste ett verk med högre kapacitet ha en högre grad av rening av kväve och fosfor.